Livsmedelsverket pekar ut matvaror – kan innehålla radioaktiva ämnen

2023 11 27

Reaktorbyggnaderna till tre reaktorer förstördes i knallgasexplosioner och skadorna ledde till att stora mängder radioaktiva ämnen spreds till omgivningen.

Två dagar senare upptäcktes förhöjd radioaktivitet även i Sverige.

Delar av landet drabbades av nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium.

Nu, 37 år senare, flaggar Livsmedelsverket för att det fortfarande kan finnas två livsmedel som innehåller radioaktiva ämnen.

Säljs i butiker

Matvarorna det gäller är matsvamp och rådjurskött, rapporterar Svenska Jägareförbundets tidskrift Svensk Jakt.

Det förstnämnda inkluderar exempelvis kantareller, som är mycket populärt framför allt under hösten.

Många ger sig ut i skogarna för att plocka på sig av den delikata svampen – som också finns till försäljning i vanliga matvarubutiker i princip över hela landet.

– Livsmedelsverket vill samla in prover på rådjurskött och matsvamp för att mäta halten Cesium-137, framhåller tidningen.

– Enligt myndigheten kan skog och mark fortfarande innehålla en mängd av det radioaktiva ämnet cesium-137 efter Tjernobylolyckan 1986.

Uppmanar allmänheten: skicka in prover

Livsmedelsverket uppmanar både jägare och vanliga svampplockare att skicka in prover för analys.

Det kostar ingenting att skicka in och det finns tydliga riktlinjer för hur det ska gå till, och ska göras före 22 december.

Myndigheten understryker att det inte handlar om någon skarp varning.

Risken för hälsan på grund av cesium i maten är liten, men man menar att det ändå finns skäl att utreda hur stor mängden cesium-137 är jämfört med tidigare och hur det skiljer sig åt på olika platser i landet.

"Starkt bidragande orsak"

De områden som drabbades värst av nedfallet efter Tjernobylolyckan var stora delar av södra och mellersta Norrland, från norra Uppland och Västmanland till och med Västerbotten.

– Stora lokala variationer i nedfallet förekom, mest beroende på hur mycket det regnade när det radioaktiva molnet passerade, har Livsmedelsverket framför i en skrivelse tidigare.

– Detta är en starkt bidragande orsak till att koncentrationen av cesium-137 i bär, svamp och fisk kan variera mellan mycket närbelägna platser.

Foto: Sigmund resp K. Kirger

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen