Livsmedelsverket går ut med kycklingvarning

2024 06 25

Det flaggar Livsmedelsverket för på måndagen.

Myndigheten hänvisar till att den farliga bakterien ökar hos kycklingflockar på gårdar under sommaren, vilket leder till fler sjukdomsfall bland människor.

Studier har visat på en koppling mellan campylobacterinfektion och konsumtion av färsk kyckling – cirka en tredjedel av de som insjuknat har kunnat kopplas till färsk kyckling.

Nu går Livsmedelsverket ut men en uppmaning till allmänheten.

Myndigheten uppmanar alla som tillagar kyckling att vara extra uppmärksamma.

– Det är extra viktigt att ta hand om och tillaga kyckling i köket på rätt sätt under sommaren och sensommaren. Då minskar du risken att bli sjuk, säger Mats Lindblad, smittskyddsamordnare på Livsmedelsverket.

Tre saker 

Enligt smittskyddsamordnare är det extra viktigt att tänka på följande under sommarperioden:

- Tvätta händerna innan du börjar laga mat, och direkt efter att du hanterat kyckling.

- Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit kyckling. Då förhindrar du att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat via redskap eller arbetsytor.

- Genomstek alltid kyckling - då dör bakterierna som kan finnas i den. Livsmedel som kan innehålla campylobacter ska tillagas så att hela köttet uppnår minst 70°C.

Ökning förra året

Under förra sommaren noterades en uppgång i förekomst av campylobacter hos svenska slaktkycklingflockar.

I början av juli 2023 rapporterade Folkhälsomyndigheten om en ökning av antalet personer som smittats av tarmbakterien.

Fakta: Campylobacter

- Campylobacter är en tarmbakterie som förekommer hos många djurslag. Sjukdomen sprids vanligen via förorenat livsmedel eller förorenat dricksvatten.

- Den vanligaste orsaken till att en människa smittas av campylobacter är via kyckling.

- Inkubationstiden är vanligen 1–3 dygn men kan vara upp till 10 dygn.

- De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodblandade, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: P. Pham

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen