Livsmedelsjätte utlovar prissänkning

2023 09 27

Matpriserna i svenska livsmedelsbutiker har blossat upp som en het potatis igen.

Under vintern och våren var det kanske den mest debatterade frågan i Sverige.

Priserna i matbutikerna sköt i höjden – och finansminister Elisabeth Svantesson (M) fick ryta ifrån ordentligt i ett specialmöte med Ica, Coop och Axfood.

Ökat under sensommaren

Under sommaren stabiliserades priserna, för att under förra månaden börja höjas igen.

Frysta grönsaker och frukt var bland varorna som ökade mest i pris.

En som reagerade var Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

– Trots att matjättarna i våras sa att dom skulle sänka sina priser visar det sig nu att dom höjer priserna ytterligare. Regeringen lovade i valrörelsen att priset på falukorv skulle sänkas. Nu verkar det som att det är en av varorna som ökar mest i pris, uttryckte hon i ett inlägg på Instagram.

Idag: lovar sänkning

I efterspelet av den nygamla matdebatten går nu en av Sveriges livsmedelsjättar ut med ett löfte om prissänkning i oktober.

Det handlar om ett 70-tal varor som sänks för Coops medlemmar, meddelar butiken i ett pressmeddelande.

Åter igen kommer våra medlemmar hitta flertalet familjevänliga måltidsvaror för både skafferi, kyl och frys. Perfekta vardagsvaror för dagens alla måltider, säger Coop Sveriges vd Marie Nygren.

– Att kunna erbjuda ordentligt sänkta priser på utvalda favoriter tror vi kommer uppskattas av våra medlemmar.

Uppföljning på tidigare kampanj

Erbjudandet, som gäller mellan 2 och 29 oktober, är en uppföljning av det prissänkning man gav besked om förra månaden då det handlade om prissänkningar på uppemot 30 procent.

– Vi fortsätter med en väldigt tydlig strategisk riktning mot att ge bäst pris för våra medlemmar, säger Marie Nygren.

Misstankar mot livsmedelsbranschen

Förra veckan meddelade Konkurrensverket att man gjort razzior mot flera livsmedelsföretag i Sverige utifrån misstankar om samarbete kring inköps- och försäljningspriser.

Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot handlar det om tre företag inom bärbranschen.

Utredningen ska visa om företagen brutit mot konkurrenslagen.

I somras gick samma myndighet ut med att man hade sett tecken på bristande konkurrens och omotiverade prisökningar i livsmedelsbranschen.

– Vi är bekymrade över utvecklingen, sade projektledaren Leif Nordqvist till SVT i juni.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen