JUST NU: Lidl föreslår ny nationalrätt

2023 06 06

Ett soldränkt Sverige firar nationaldagen under tisdagen.

Men något saknas.

Det tycker i alla fall butikskedjan Lidl.  

– För de flesta svenska högtider står maten i centrum och förknippas med specifika maträtter. Påsken har äggen. Midsommar förknippas med sill och julen med skinka. Men nationaldagen är inte förknippad med någon speciell måltid - det är något som Lidl Sverige vill bidra till att ändra på, framhåller butiken i ett uttalande.

Ny nationalrätt

Lidl vill därför att en bestämd nationalrätt ska införas, som svenska folket föreslås konsumera på nationaldagen.

Den nya traditionen som butikskedjan vill etablera stavasNacho-naldagen”.

Eftersom tacosen är en av de populäraste rätterna på det svenska middagsborden så passar det utmärkt att servera nachos och texmes på nationaldagen, framhåller Lidl.

– Det är tråkigt att det inte finns någon tydlig mattradition kring nationaldagen. Det beror säkert på att det är en relativt ny helgdag. Vi vill därför dra vårt strå till stacken och göra en av Sveriges populäraste middagsrätter till tradition på nationaldagen, säger Robert Stekovic, inköps- och marknadsdirektör på Lidl Sverige.

”Vad vore mer naturligt?”

Livsmedelskedjan hänvisar till data från Food & Friends Matrapport 2022 som visar att svenska folket värderar den klassiska tacosfredagen högt upp på prioriteringslistan.

Enligt Food & Friends toppar tacos listan över de mest populära rätterna under helgerna för svenska familjer.

Tacos placerar sig högre än rätter som biff, pizza, grillat och kyckling.

– Vi kan se i vår egen försäljningsdata att taco-produkter ökar under helgerna jämfört med veckodagarna – och vad vore mer naturligt än att hylla svenska familjers helgvanor under nationaldagen? framhåller Robert Stekovic.

Mest tacos i Europa

Tacosen kom på riktigt till Sverige på 1980-talet.

Men det dröjde till 2000-talet innan tacos blev en paradrätt i de svenska köken.

I dag uppges svenskarna, tillsamman med norrmännen, äta mest tacos i Europa, uppger matsajten land.se.

Foto: A. Lepik

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen