Liberalerna kritiserar ärkebiskopen och Svenska Kyrkan

2021 04 09

Nyamko Sabuni (L) sågar ärkebiskop Antje Jackeléns nej till förslaget om språkkrav för svenskt medborgarskap.

– Jag har svårt att förstå varför inte Svenska kyrkan ställer sig bakom Liberalernas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Ännu märkligare är att ärkebiskop Antje Jackelén motiverar kyrkans remissvar med att språkkrav kan öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade, framhåller Nyamko (L).

Ärkebiskopen fick stor uppmärksamhet för sitt nej-besked nyligen.
–  Jag är själv invandrare och vet hur viktigt det är att lära sig språket. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns olika förutsättningar. Vi måste arbeta med att skapa de bästa förutsättningarna, snarare än att knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå, framförde Antje Jackelén till SVT.

Men Nyamko (L) köper inte Svenska Kyrkans argument.

– Varför skulle inte kvinnor eller lågutbildade kunna lära sig ett nytt språk? Som liberal är dessa låga förväntningar på individen omöjliga att acceptera. Och på vilket sätt kommer segregationen öka om människor kan tala med varandra, förstå samhället, utbilda sig och utvecklas? Det är ju precis tvärtom. Svenska språket och kunskap om samhället är nyckeln till integration och därför en självklar förutsättning för medborgarskap. Liberalerna har drivit denna fråga sedan 2002 och jag är glad över att det äntligen blir verklighet. I dag lever kvinnor som inte behärskar svenska isolerade i sina hem, fullständigt beroende av sina män och barn som får tolka vid läkarbesök och myndighetskontakter. Lågutbildade som inte kan språket kan inte utbilda sig, skaffa bättre jobb och förverkliga sina drömmar, anser L-ledaren.

ANALYS

Svenska Kyrkan vänder sig mot att ”knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå”. Men här finns det en paradox ty en stor del av skyddet går ju förlorat om man inte når upp till en viss språknivå. Kunskap i svenska språket och samhällskunskap är ett avgörande steg för att få jobb och komma in i samhället såväl som att ta del av info om jämställdhet, mänskliga rättigheter och lagar.

Kyrkan menar att det finns andra vägar att gå och betonar att forskningen inte ger stöd för att högt ställda språkkrav leder till bättre integration. Tvärtom visar forskning att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskriminering, vilket riskerar att leda till segregation framhåller kyrkan som menar att språkkrav även riskerar även att drabba kvinnor och andra grupper med låg utbildning särskilt hårt.

En styrka för Svenska Kyrkan är att de alltid ställer sig på de svagas sida vilket säkerligen är något som många i kyrkan uppskattar även i detta fall - men samtidigt är frågan om deras nej till språktest i detta fall uppfattas hjälpa eller stjälper de svaga.

Liberalerna är det parti som drivit språkkrav längst av alla partier i riksdagspolitiken och min bedömning är att Liberalerna har goda chanser att få igenom förslaget redan i år.

Foto: Magnus Aronsson/Svenska Kyrkan samt Liberalerna.

[forminator_poll id="2907"]

14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


13 nov 2026

Nytt scenario: Putin dör i januari

2026 11 13

I september varnade Danmark hela Nato för att det ryska hotet har ökat.

En rysk invasion av ett Natoland bedöms inte längre som uteslutet, även om det betraktas som osannolikt. Varningen om ett ökat ryskt hot mot Nato har upprepats av flera andra aktörer. Bland annat Jacek Siewiera, reservöverstelöjtnant i polska militären och tidigare chef för landets nationella säkerhetsbyrå. 

–  Står vi på gränsen till konfrontation? Jag tror det, sade han till polska Radio Zet i oktober.

Nya scenariot: Putin avlider

Nu har den framstående USA-baserade tankesmedjan Rand utarbetat en ny analys av hur en rysk invasion av Nato i östeuropa skulle kunna utspela sig under de närmaste fyra åren.

Det kanske mest uppseendeväckande av allt?

Tankesmedjan utgår från ett scenario där Rysslands diktator Vladimir Putin avlider i början av 2027. Därefter utvecklas situationen steg för steg till ett krig i Baltikum.

– Det skulle kunna utlösa en serie händelser, inklusive en våg av så kallade hybridattacker, vilket i slutändan leder till att Nato kolliderar direkt med ryska soldater år 2030, skriver Ellie Cook, försvarsreporter på Newsweek, som tagit del av rapporten.

Bygger upp Ryssland

I det utpekade scenariot skulle Putin efter sin död lämna ett stort maktvakuum i Moskva. Högt uppsatta tjänstemän i Kreml skulle kämpa om att efterträda diktatorn och slutligen skulle en högt uppsatt före detta säkerhetstjänsteman segra, lyder hypotesen.

Han skulle också gå med på vapenvila i Ukraina för att stabilisera Ryssland på hemmaplan.

– Den nyinstallerade ryska ledaren skulle sedan försöka att helt återuppbygga den ryska militären, som från och med 2026 har vuxit i storlek trots höga förluster på slagfältet, skriver Ellie Cook i tidningen.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Aktiverar artikel 5

Rands rapport identifierar flera svagheter i Europas försvarsförmåga, bland annat ett fört stort beroende av USA. Tankesmedjan ser framför sig att amerikansk militär minskar sin närvaro i Europa och att Ryssland i maj 20230 går in i Estland för att “skydda” den ryska befolkningen i Narva, en stad som Kreml länge har haft ögonen på.

Nato aktiverar då artikel 5, varpå ett storkrig bryter ut. Ryssland angriper bland annat brittiska militärbaser, hamnar och energianläggningar.

I november 2030 nås en vapenvila där Ryssland behåller kontrollen över Narva. Fredsförhandlingarna kör sedan fast, enligt det scenario Rand varnar för.

Läs mer: Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen