Liberalerna kritiserar ärkebiskopen och Svenska Kyrkan

2021 04 09

Nyamko Sabuni (L) sågar ärkebiskop Antje Jackeléns nej till förslaget om språkkrav för svenskt medborgarskap.

– Jag har svårt att förstå varför inte Svenska kyrkan ställer sig bakom Liberalernas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Ännu märkligare är att ärkebiskop Antje Jackelén motiverar kyrkans remissvar med att språkkrav kan öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade, framhåller Nyamko (L).

Ärkebiskopen fick stor uppmärksamhet för sitt nej-besked nyligen.
–  Jag är själv invandrare och vet hur viktigt det är att lära sig språket. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns olika förutsättningar. Vi måste arbeta med att skapa de bästa förutsättningarna, snarare än att knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå, framförde Antje Jackelén till SVT.

Men Nyamko (L) köper inte Svenska Kyrkans argument.

– Varför skulle inte kvinnor eller lågutbildade kunna lära sig ett nytt språk? Som liberal är dessa låga förväntningar på individen omöjliga att acceptera. Och på vilket sätt kommer segregationen öka om människor kan tala med varandra, förstå samhället, utbilda sig och utvecklas? Det är ju precis tvärtom. Svenska språket och kunskap om samhället är nyckeln till integration och därför en självklar förutsättning för medborgarskap. Liberalerna har drivit denna fråga sedan 2002 och jag är glad över att det äntligen blir verklighet. I dag lever kvinnor som inte behärskar svenska isolerade i sina hem, fullständigt beroende av sina män och barn som får tolka vid läkarbesök och myndighetskontakter. Lågutbildade som inte kan språket kan inte utbilda sig, skaffa bättre jobb och förverkliga sina drömmar, anser L-ledaren.

ANALYS

Svenska Kyrkan vänder sig mot att ”knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå”. Men här finns det en paradox ty en stor del av skyddet går ju förlorat om man inte når upp till en viss språknivå. Kunskap i svenska språket och samhällskunskap är ett avgörande steg för att få jobb och komma in i samhället såväl som att ta del av info om jämställdhet, mänskliga rättigheter och lagar.

Kyrkan menar att det finns andra vägar att gå och betonar att forskningen inte ger stöd för att högt ställda språkkrav leder till bättre integration. Tvärtom visar forskning att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskriminering, vilket riskerar att leda till segregation framhåller kyrkan som menar att språkkrav även riskerar även att drabba kvinnor och andra grupper med låg utbildning särskilt hårt.

En styrka för Svenska Kyrkan är att de alltid ställer sig på de svagas sida vilket säkerligen är något som många i kyrkan uppskattar även i detta fall - men samtidigt är frågan om deras nej till språktest i detta fall uppfattas hjälpa eller stjälper de svaga.

Liberalerna är det parti som drivit språkkrav längst av alla partier i riksdagspolitiken och min bedömning är att Liberalerna har goda chanser att få igenom förslaget redan i år.

Foto: Magnus Aronsson/Svenska Kyrkan samt Liberalerna.

[forminator_poll id="2907"]

11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 dec 2025

Stubb säger nej till USA – ”mycket exceptionellt”

2025 12 13

Alexander Stubb planerade att resa till USA imorgon söndag.

Men resan, vars syfte var att inviga det finska konsulatet i Houston och att som överbefälhavare ta emot Finlands första F-35-jaktplan, ställs nu in.

Den finske presidenten har kallats till ett annat möte som står högre på prioriteringslistan.

– Inställandet är mycket exceptionellt, eftersom förberedelserna för republikens president vid F-35-firandet har pågått i ungefär sex månader, uppger Iltalehti.

Bjuden till ett annat möte

Anledningen till den sena avbokningen är en inbjudan till ett annat möte.

– Finlands presidentkontor meddelar att presidenten kommer att delta i diskussioner i Europa i början av veckan relaterade till fredsförhandlingarna i Ukraina, rapporterar tidningen.

Till mötet, som sammankallats av den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och kommer äga rum i Berlin, kommer flera av Europas toppledare.

Bland annat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, NATO:s generalsekreterare Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Representation från USA förväntas också till mötet.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Syftet med mötet

Under mötet är förhoppningen avsikten att gå igenom ett utkast med omkring 20 fredsvillkor, som Europa hoppas att Ryssland kommer att acceptera.

– Bland annat kommer Ukraina erbjudas att bli medlem i EU under 2027, så länge de uppfyller villkoren för medlemskap. EU-medlemskap skulle stärka Ukrainas suveränitet, uppger tidningen.

Stubb ersätts

Finland kommer, istället för president Alexander Stubb, att representeras av försvarsminister Antti Häkkänen under ceremonin i USA.

Landets första F-35-jaktplan kommer att bli kvar på amerikanskt territorium en tid, där de kommer att användas i utbildningssyfte av finska piloter.

Flygplanen kommer anlända till Finland först under hösten 2026.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen