Liberalerna kritiserar ärkebiskopen och Svenska Kyrkan

2021 04 09

Nyamko Sabuni (L) sågar ärkebiskop Antje Jackeléns nej till förslaget om språkkrav för svenskt medborgarskap.

– Jag har svårt att förstå varför inte Svenska kyrkan ställer sig bakom Liberalernas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Ännu märkligare är att ärkebiskop Antje Jackelén motiverar kyrkans remissvar med att språkkrav kan öka segregationen och särskilt drabba kvinnor och lågutbildade, framhåller Nyamko (L).

Ärkebiskopen fick stor uppmärksamhet för sitt nej-besked nyligen.
–  Jag är själv invandrare och vet hur viktigt det är att lära sig språket. Samtidigt går det inte att bortse från att det finns olika förutsättningar. Vi måste arbeta med att skapa de bästa förutsättningarna, snarare än att knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå, framförde Antje Jackelén till SVT.

Men Nyamko (L) köper inte Svenska Kyrkans argument.

– Varför skulle inte kvinnor eller lågutbildade kunna lära sig ett nytt språk? Som liberal är dessa låga förväntningar på individen omöjliga att acceptera. Och på vilket sätt kommer segregationen öka om människor kan tala med varandra, förstå samhället, utbilda sig och utvecklas? Det är ju precis tvärtom. Svenska språket och kunskap om samhället är nyckeln till integration och därför en självklar förutsättning för medborgarskap. Liberalerna har drivit denna fråga sedan 2002 och jag är glad över att det äntligen blir verklighet. I dag lever kvinnor som inte behärskar svenska isolerade i sina hem, fullständigt beroende av sina män och barn som får tolka vid läkarbesök och myndighetskontakter. Lågutbildade som inte kan språket kan inte utbilda sig, skaffa bättre jobb och förverkliga sina drömmar, anser L-ledaren.

ANALYS

Svenska Kyrkan vänder sig mot att ”knyta det skydd som ett medborgarskap är till en viss språknivå”. Men här finns det en paradox ty en stor del av skyddet går ju förlorat om man inte når upp till en viss språknivå. Kunskap i svenska språket och samhällskunskap är ett avgörande steg för att få jobb och komma in i samhället såväl som att ta del av info om jämställdhet, mänskliga rättigheter och lagar.

Kyrkan menar att det finns andra vägar att gå och betonar att forskningen inte ger stöd för att högt ställda språkkrav leder till bättre integration. Tvärtom visar forskning att högre krav på språkkunskaper leder till exkludering och diskriminering, vilket riskerar att leda till segregation framhåller kyrkan som menar att språkkrav även riskerar även att drabba kvinnor och andra grupper med låg utbildning särskilt hårt.

En styrka för Svenska Kyrkan är att de alltid ställer sig på de svagas sida vilket säkerligen är något som många i kyrkan uppskattar även i detta fall - men samtidigt är frågan om deras nej till språktest i detta fall uppfattas hjälpa eller stjälper de svaga.

Liberalerna är det parti som drivit språkkrav längst av alla partier i riksdagspolitiken och min bedömning är att Liberalerna har goda chanser att få igenom förslaget redan i år.

Foto: Magnus Aronsson/Svenska Kyrkan samt Liberalerna.

[forminator_poll id="2907"]

2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen