Leif GW tror på vändning – “Kvicknat till liv”

2023 12 31

Som bekant har det varit ett mycket mörkt år i Sverige vad gäller gängkriminaliteten och de dödliga skjutningarna.

I början av hösten uppmärksammades utvecklingen ordentligt, då flera barn hittades döda och oskyldiga förlorade livet i samband med gängbrottsligheten.

Nu ger dock Leif GW Persson besked om att han tror på en vändning.

Det rapporterar TV4.

“Kvicknat till liv”

GW menar att polisen tycks ha fått viss ordning på saker och ting och är försiktigt optimistisk angående framtiden.

– Ja, det vill jag nog påstå. Nu har man kvicknat till liv tio år senare. Det är ett positivt tecken, säger han till TV4.

Bryter mönstret

GW förklarar att det finns flera positiva tecken angående gängkriminaliteten och polisens agerande som tycks innebära att det ser ljusare ut framöver.

– Det är betydligt fler som hamnar i finkan i slutskedet. Uppklaringen innan har varit ganska bedrövlig, men nu finns det tecken på att man har lyckats bryta det där, säger han.

Har backning

Uppgifter från polisen backar upp GWs uttalanden och utvecklingen ser ut att gå åt rätt håll.

Max Åkerwall, biträdande polisområdeschef i Stockholm syd, menar att man i vissa områden gått från 20 till 80 procent vad gäller uppklarning av brotten.

– Det är siffror som är svåra att ta in, till och med för oss som jobbar inom polisen, säger han till SVT.

Fokuserar på unga

En stor förändring som har skett under den senaste tiden är att allt fler ungdomar begår allvarliga våldsdåd. 

Det är någonting som regeringen har lagt stora resurser på.

– Vi tar nu ett helhetsgrepp om ungdomsbrottsligheten: tidiga förebyggande insatser kombineras med effektivare verktyg till brottsbekämpande myndigheter och tydligare insatser mot barn som har begått brott, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Vi kommer inte att ge oss förrän rekryteringen av barn till gängen har upphört.

Polisen har meddelat att uppklarningen vad gäller ungdomar är enklare, då minderåriga begår mer “klassiska” misstag i sitt agerande.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen