Leif GW slutar

2024 03 31

Leif GW Persson är en av våra mest folkkära TV-personligheter.

Men nu ska ikonen lämna TV-rutan.

Det beskedet kom idag.

– Det här blir mitt sista framträdande i Nyhetsmorgon, säger han, enligt TV4.

Sista framträdandet

Leif GW har medverkat i Nyhetsmorgon sedan 2018.

Han har tidigare blivit mycket omtyckt i sin roll som expert i TV3:s ”Efterlyst” och SVT:s ”Veckans brott”.

Därefter övergick han till TV4, där han har kommenterat brottsfall i ”Nyhetsmorgon”.

Men nu meddelar han alltså att han lämnar uppdraget i TV.

– Kan jag ta ett litet personligt meddelande? Utan att för den sakens skull hålla något tal till nationen. Men det här blir mitt sista framträdande i Nyhetsmorgon, sade Leif GW Persson i programmet, enligt Aftonbladet.

Ska skriva bok

Den folkkäre kriminologen ska nu ägna sig åt annat än TV, meddelar han.

– Jag har bestämt mig. Nu ska jag skriva en bok, och förhoppningsvis ha mer tid att träffa barn, barnbarn och hustrun, säger Leif GW.

Han förklarar att beslutet att lämna TV-rutan har mognat fram på senare tid.

– Jag fyllde 79 år för några veckor sen. Då fattade jag ett beslut att jag skulle ägna återstoden av min tid i den mån jag kommer att få någon till att skriva klart ett par böcker som har blivit liggande, säger Leif GW Persson, enligt Expressen.

Trivts på TV4

Samtidigt passar professorn på att understryka att han har trivts väldigt väldigt bra under sin tid på TV4.

– Både med tittarna, speciellt när vi haft olika uppfattningar om saker vilket har hänt och det är då man lär sig saker. Och jag har trivts alldeles utomordentligt med min arbetsgivare. Vi skiljs som vänner. De har visat stor fördragsamhet med en snart 100-årig medarbetare, säger han, enligt tidningen.

När Leif GW Persson nu återgår till författarskapet så är det en mycket framgångsrik bana han fortsätter på.

Redan 1978 gav han ut boken Grisfesten som sedan har följts av en mängd succéböcker varav flera även har blivit TV-serier.

Leif GW har fått en rad utmärkelser inklusive Kristallen, Piratenpriset och Årets Författare.

Foto: Albin Olsson, Wikipedia

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen