Leif GW Persson erbjuder polisen sin hjälp

2024 02 27

Kriminologen och författaren Leif GW Persson ger polisens arbete en känga.

Leif GW Persson anser att polisens rapport om antal gängkriminella personer i Sverige inte alls stämmer.

– Ska man lösa sådana här räkneproblem ska man inte vända sig till polisen, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Rapporten

Det var i fredags som rikspolischef Petra Lundh tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterade den nya rapporten från Polismyndigheten.

Rapporten är framtagen med uppdrag från regeringen.

Av rapporten framkommer att omkring 14 000 personer bedöms vara aktiva i kriminella nätverk, och ytterligare 48 000 bedöms ha koppling till kriminella nätverk.

– När det gäller personer som bedöms ha koppling till kriminella nätverk kan de till exempel vara misstänkta för brott tillsammans med aktiva i kriminella nätverk eller förekomma i underrättelser om brottslig verksamhet tillsammans med aktiva i kriminella nätverk, uppger polisen i rapporten.

Personerna kan också ha upplåtit bostäder till förvaring av narkotika, hanterat pengar eller annat till aktiva personer i kriminella nätverk.

Skeptisk

Leif GW Persson är skeptisk till siffrorna. Han menar är den verkliga siffran en helt annan.

Han anser att antalet personer med gängkopplingar hälften så många.

– Pratar vi personer i ledningsfunktioner talar vi om några hundratal, säger han till TV4.

Enligt Leif GW Persson handlar aktivt involverade om cirka 1 000-tal personer.

Han ifrågasätter även att polisen inte berättar hur man kommit fram till sin bedömning.

Vidare erbjuder sig kriminologen att själv hjälpa polisen med att ta fram ett mer korrekt underlag.

Optimistisk  

Rikspolischef Petra Lundh ser allvarligt på problemet med antalet gängkriminella.

– Vi ser att de kriminella nätverken är mycket omfattande, vilket bekräftar bilden av att det här är ett utbrett och mycket allvarligt samhällsproblem, säger hon i rapporten.

Samtidigt är hon hoppfull inför det arbete som nu väntar.

 – Vi måste tro att det går att vända utvecklingen och vi jobbar hårt för det tillsammans med bland annat andra myndigheter, säger Petra Lundh.

Foto: Albin Olsson respektive Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen