Leif GW Persson erbjuder polisen sin hjälp

2024 02 27

Kriminologen och författaren Leif GW Persson ger polisens arbete en känga.

Leif GW Persson anser att polisens rapport om antal gängkriminella personer i Sverige inte alls stämmer.

– Ska man lösa sådana här räkneproblem ska man inte vända sig till polisen, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Rapporten

Det var i fredags som rikspolischef Petra Lundh tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterade den nya rapporten från Polismyndigheten.

Rapporten är framtagen med uppdrag från regeringen.

Av rapporten framkommer att omkring 14 000 personer bedöms vara aktiva i kriminella nätverk, och ytterligare 48 000 bedöms ha koppling till kriminella nätverk.

– När det gäller personer som bedöms ha koppling till kriminella nätverk kan de till exempel vara misstänkta för brott tillsammans med aktiva i kriminella nätverk eller förekomma i underrättelser om brottslig verksamhet tillsammans med aktiva i kriminella nätverk, uppger polisen i rapporten.

Personerna kan också ha upplåtit bostäder till förvaring av narkotika, hanterat pengar eller annat till aktiva personer i kriminella nätverk.

Skeptisk

Leif GW Persson är skeptisk till siffrorna. Han menar är den verkliga siffran en helt annan.

Han anser att antalet personer med gängkopplingar hälften så många.

– Pratar vi personer i ledningsfunktioner talar vi om några hundratal, säger han till TV4.

Enligt Leif GW Persson handlar aktivt involverade om cirka 1 000-tal personer.

Han ifrågasätter även att polisen inte berättar hur man kommit fram till sin bedömning.

Vidare erbjuder sig kriminologen att själv hjälpa polisen med att ta fram ett mer korrekt underlag.

Optimistisk  

Rikspolischef Petra Lundh ser allvarligt på problemet med antalet gängkriminella.

– Vi ser att de kriminella nätverken är mycket omfattande, vilket bekräftar bilden av att det här är ett utbrett och mycket allvarligt samhällsproblem, säger hon i rapporten.

Samtidigt är hon hoppfull inför det arbete som nu väntar.

 – Vi måste tro att det går att vända utvecklingen och vi jobbar hårt för det tillsammans med bland annat andra myndigheter, säger Petra Lundh.

Foto: Albin Olsson respektive Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Priskrig i matbutikerna – inleds nu för första gången

2025 04 03

Priskriget är här.

Nu syns de första tecknen på att flera matjättar tvingas sänka priserna. 

Den slutsatsen drar Matpriskollens vd Ulf Mazur efter att organisationen konstaterat att prisökningen bromsades förra månaden.

Förklaringen bedöms ligga i att Ica har höjt priserna minst av alla – och det får även Willys och Lidl att hålla tillbaka.

– När de ser att Ica inte höjer så mycket, måste de sänka priset. Det är en typ av priskrig, i alla fall första tendensen, säger Ulf Mazur till TV4.

Inte setts tidigare

Ulf Mazur framhåller att det här är någonting nytt.

Tendenser av det här slaget "har inte setts tidigare", säger han.

Enligt vd:n är det dessutom den ökade pressen från vanliga konsumenter som bidragit till den avstannade prisökningen på ordinarievaror, som parkerade på 0,1 procent i mars enligt TV4 som hänvisar till Matpriskollens statistik.

I februari var ökningen 1,3 procent.

Och fokuset på matpriserna gör att jättarna knappast kommer att gå fram med större höjningar, menar Ulf Mazur.

– Jag tror man varken vågar eller vill det.

"Viss effekt" av bojkotten

För två veckor sedan pågick en uppmärksammad kampanj om att bojkotta de stora matjättarna som Ica, Willys, Hemköp och Coop.

Bakgrunden var de skenande matpriserna de senaste åren.

Exakt hur många som deltog är oklart. Enligt matkedjorna själva märktes en knapp försäljningsnedgång, eller ingen alls. 

Men en analys av datan från Swedbanks korttransaktioner pekar delvis på annat, rapporterar Dagligvarunytt.

Omsättningen i handeln backade med tre procent under bojkottsveckan jämfört med veckan innan.

– Vi kan se att omsättningen gick ner bland de större dagligvaruhandlarna under veckan, vilket den inte gjorde bland de mindre. Det ser alltså ut att ha blivit en viss effekt genom att man handlade i de större butikerna i mindre omfattning, säger Pernilla Johansson som är senior ekonom på Swedbank, till tidningen.

Ica: andra faktorer ligger bakom

Under bojkottsveckan kallades bland annat Ica till möte med finansminister Elisabeth Svantesson för att diskutera lösningar på de ökade priserna.

Enligt Eric Lundberg, vd Ica Sverige, finns nyckeln i att jobba tillsammans: hela livsmedelskedjan och politiken.

– Vi möter kundernas frustration varje dag och vi förstår den. Men stigande matpriser orsakas av faktorer som ligger långt utanför butikernas kontroll, som krig, politisk instabilitet och dåliga skördar på grund av klimatförhållanden, säger han.

Foto: ICA Sverige resp Lidl resp Axfood

Text: Redaktionen