Leif GW Persson rasar: “Det är vansinne”

2023 10 29

Under sommaren har Naturvårdsverket upphävt förbudet mot användning av halvautomatiska militära vapen för jakt.

Syftet med det beslutet var att minska djurens lidande.

Sedan dess har bland annat polischefer varnat för att konsekvenserna kan bli negativa när fler har tillgång till halvautomatiska vapen.

Nu reagerar även professorn Leif GW Persson starkt på beslutet, rapporterar TV4.

“Det är vansinne”

Under den senaste tiden har två brutala dåd, terrordådet mot svenskarna i Bryssel och masskjutningen i USA, involverat just halvautomatiska vapen.

Leif GW rasar nu mot att ett sådant vapen är lagligt i Sverige.

– Alla tycker att det är vansinne, inte minst i den situation där vi nu befinner oss, att skapa tillgång till den här typen av vapen, säger han.

Riktar uppmaning

Samtidigt passar han på att rikta en uppmaning till regeringen mot bakgrund av den brutala våldsutveckling som skett i Sverige under året.

– Med tanke på vad regeringen håller på med i det övergripande sammanhanget förstår jag inte att man inte bara går in och tar bort det där beslutet.

Han understryker även att det inte alls är nödvändigt ens i jaktsammanhang.

Polischef har larmat

Chefen för Polisens nationella skjutvapencenter, Isabel Thorén, har tidigare uppmärksammat beslutet.

– I och med att man godkänt förslaget så får vi fler av den här sortens vapen ute i samhället vilket så klart riskerar att folk kan bli skjutna, har hon sagt till SVT.

“Inte mitt område”

Regeringen har under sommaren presenterat flera åtgärder för att försöka komma åt den gängbrottslighet som inneburit att flera oskyldiga människor förlorat livet.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit aktiv i det arbetet, men menar att beslutet om halvautomatiska vapen i jakt inte var inom hans område.

– Den här frågan har hamnat mellan olika departement och har inte legat inom mitt område. Vi måste analysera frågan och se vad det här får för konsekvenser.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen