Ledtråden som kan rädda kvar Löfven (S) som statsminister

2021 07 05

Sverige håller andan i väntan på det stora beskedet – och en viktig ledtråd kan mycket väl finnas i ett frågor-och-svar-dokument på riksdagens webbsida.

Stefan Löfven som statsminister – eller Ulf Kristersson. Eller möjligen extraval eller någon annan variant. Buden är många när statsministerns betänketid på 7 dagar nu går in på slutspurten. Senast på måndag klockan 23.59 måste Stefan Löfven ha fattat det slutgiltiga beslutet om han ska avgå och låta talmannen ta vid med talmansrundor eller om han ska utlysa extraval.

ANALYS

Ser man till det rådande mandatläget så leder Lag Löfven statsministeromröstningen med 175 mandat mot M-KD-SD-L-sidans 174 mandat. Men när det gäller budgetomröstningen så leder det blå laget med 174 mandat mot det röda lagets 147 mandat eftersom Vänsterpartiets 28 mandat inte tänker rösta på S-MP-C-budgeten.

Och för att kunna ta över Sveriges styre och regera måste man redan nu kunna visa upp en majoritet som tänker rösta ja till höstbudgeten - i alla fall enligt vad media och experter i allmänhet tycks bedöma. Men på riksdagens webbsida under rubriken ”Frågor och Svar – Regeringsbildning” redovisas följande fråga:

◾ Vad gäller för talmannens förslag av statsminister – måste denne ha möjlighet att få igenom sin budget?

Och svaret på riksdagens webbsida lyder enligt följande:

✅  Nej.

Min bedömning är att statsministerns upprepade formulering ”jag kommer att göra det bästa för Sverige” kan innebära att han vill undvika extraval och då kan svaret ovan från riksdagens webbsida klargöra att han faktiskt kan styra utan att med säkerhet få igenom budgeten.

Det finns även flera argument som talar för att V senare i höst trots allt röstar ja till regeringens budget även om de inte aktivt deltar i budgetsamarbetet. Om de trots allt fäller budgeten så är min bedömning att Stefan Löfven anser att att det är bättre att vara statsminister och styra med en M-KD-SD-budget än att inte styra alls.

[yop_poll id="271"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen