22 okt 2025

Lavrov ursinnig – varnar för ”katastrofala konsekvenser”

2024 04 22

På måndagsförmiddagen öppnade Natojätten Polen för att placera kärnvapen på sitt territorium.

– Om våra allierade beslutar att placera ut kärnvapen som en del av kärnvapendelning, för att förstärka Natos östra flank, är vi redo att göra det, sa den polske presidenten Andrzej Duda till tidningen Fakt.

Enligt Duda är beskedet ett direkt svar på Rysslands beslut att placera ut kärnvapen i Belarus och den militära upprustningen i den ryska exklaven Kaliningrad.

Presidenten uppger att Polen fört kärnvapensamtal med USA under en längre tid.

– När jag blev tillfrågad om det, gav jag besked om att jag är beredd.

”Kommer vidta alla nödvändiga åtgärder”

Nu svarar Ryssland på president Dudas uttalanden.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov framhåller att Ryssland kommer att svara om kärnvapen placeras på polskt territorium.

Hur svaret kommer se ut specificerar inte Peskov.

– Om dessa planer genomförs kommer vi vidta alla nödvändiga åtgärder att säkerställa vår säkerhet, säger han enligt Reuters.   

Lavrov ursinnig

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov reagerar starkt på Polens besked.

– Västländerna balanserar på gränsen till en direkt militär konfrontation mellan kärnvapenländer, säger ministern till den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass.

I vanlig ordning skyller Lavrov det försämrade säkerhetsläget på väst och Nato.

– I dag drömmer USA och dess Nato-allierade fortfarande om att tillfoga Ryssland ett strategiskt nederlag, säger ministern innan han övergår till att prata om västvärldens stöd till Ukraina.

– De är redo att fortsätta med sin politik till ”den sista ukrainaren", framhåller Lavrov och varnar för att stödet till Ukraina kan få "katastrofala konsekvenser".

– Det kan leda till allvarliga strategiska risktaganden och att kärnvapenhotet ökar.

Propagandan på högvarv efter USA:s besked

Lavrovs nya hot utfärdas endast två dagar efter att  USA:s representanthus godkänt ett nytt, massivt stödpaket till Ukraina. Det nya stödet beräknas till 61 miljarder dollar, motsvarande cirka 665 miljarder kronor.

Beskedet beskrivs som ytterst viktigt för den ukrainska militären. De ukrainska trupperna är i desperat behov av ammunition, luftvärnssystem och långdistansvapen. Det nya stödpaketet väntas innehålla samtliga delar.

En stor framgång för Ukraina och ett betydande bakslag för Ryssland, som riskerar att tappa initiativet i kriget.

Enligt tidigare överstelöjtnant Jörgen Elfving kan det nya stödet leda till stora förändringar på slagfältet.

– Man kan till och med tänka sig, beroende på innehåll i det här nya stödet från USA, att det kan skapa nya förutsättningar för en ukrainsk motoffensiv, vilket också kommunicerats från ukrainskt håll, säger militärexperten till SvD.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen