26nov25

Lavrov pekar ut krigets slutmål

2024 12 30

Ukraina måste bjudas in till Nato.

Det är en av punkterna i den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs så kallade ”segerplan”, som syftar till att få slut på kriget i Ukraina. 

– Det finns inte något alternativ till demokrati i vårt land. Det är därför detta är den första punkten i segerplanen. Den första och mycket viktiga punkten, sade Zelenskyj när han presenterade segerplanen i oktober.

Efter Zelenskyjs Natokrav har Ukrainas utrikesdepartement gått ut med ett ultimatum till försvarsalliansen.

I december meddelade departementet att Ukraina kommer vägra alla säkerhetsgarantier som inte innefattar ett medlemskap i Nato.

– Vi kommer inte nöja oss med några andra alternativ än ett fullvärdigt ukrainskt medlemskap i Nato. Vi är övertygade om att det är den enda riktiga säkerhetsgarantin mot ytterligare rysk aggression mot Ukraina och andra länder, framhöll det ukrainska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Lavrov svarar

Nu kommenterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett ukrainskt medlemskap i Nato.

Lavrov utesluter ett sådant scenario.

I en intervju med ryska Tass säger utrikesministern att Rysslands slutmål med kriget är att Ukraina inte går med i Nato.

– Eftersom Natos expansion under flera år var en av de främsta orsakerna till krisen är säkrandet av Ukrainas självständighet ett av målen för den särskilda militära operationen, säger han till den statsägda nyhetsbyrån.

– Det är ett mål som måste och kommer uppnås, tillägger Lavrov.

”Se er i spegeln”

Väst och Nato har anklagat Ryssland för att eskalera kriget i Ukraina genom rekrytering av tiotusentals nordkoreanska soldater.

Enligt västerländska underrättelseuppgifter deltar cirka 10 000 nordkoreanska trupper i strider i ryska Kurskregionen, som Ukraina ockuperar delar av.

En irriterad Lavrov är inte intresserad av att kommentera nordkoreanernas närvaro.  

– Vi har redan kommenterat den här frågan upprepade gånger. Det är en fråga som ständigt underblåses i väst. På senare tid har de falska rapporterna blivit ännu mer aggressiva, säger han.

– De som anklagar Ryssland för något måste se sig själva i spegeln, fortsätter Lavrov och anklagar Nato för att vara direkt involverade i kriget.

– Natos militära personal och legosoldater är uppenbart involverade i planeringen och genomförandet av stridsoperationer tillsammans med de ukrainska väpnade styrkorna. Nato är inblandat i invasionen av Kurskregionen och skickar långdistansrobotar mot ryskt territorium, hävdar Rysslands utrikesminister.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen