26nov25

Lavrov pekar ut krigets slutmål

2024 12 30

Ukraina måste bjudas in till Nato.

Det är en av punkterna i den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs så kallade ”segerplan”, som syftar till att få slut på kriget i Ukraina. 

– Det finns inte något alternativ till demokrati i vårt land. Det är därför detta är den första punkten i segerplanen. Den första och mycket viktiga punkten, sade Zelenskyj när han presenterade segerplanen i oktober.

Efter Zelenskyjs Natokrav har Ukrainas utrikesdepartement gått ut med ett ultimatum till försvarsalliansen.

I december meddelade departementet att Ukraina kommer vägra alla säkerhetsgarantier som inte innefattar ett medlemskap i Nato.

– Vi kommer inte nöja oss med några andra alternativ än ett fullvärdigt ukrainskt medlemskap i Nato. Vi är övertygade om att det är den enda riktiga säkerhetsgarantin mot ytterligare rysk aggression mot Ukraina och andra länder, framhöll det ukrainska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Lavrov svarar

Nu kommenterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett ukrainskt medlemskap i Nato.

Lavrov utesluter ett sådant scenario.

I en intervju med ryska Tass säger utrikesministern att Rysslands slutmål med kriget är att Ukraina inte går med i Nato.

– Eftersom Natos expansion under flera år var en av de främsta orsakerna till krisen är säkrandet av Ukrainas självständighet ett av målen för den särskilda militära operationen, säger han till den statsägda nyhetsbyrån.

– Det är ett mål som måste och kommer uppnås, tillägger Lavrov.

”Se er i spegeln”

Väst och Nato har anklagat Ryssland för att eskalera kriget i Ukraina genom rekrytering av tiotusentals nordkoreanska soldater.

Enligt västerländska underrättelseuppgifter deltar cirka 10 000 nordkoreanska trupper i strider i ryska Kurskregionen, som Ukraina ockuperar delar av.

En irriterad Lavrov är inte intresserad av att kommentera nordkoreanernas närvaro.  

– Vi har redan kommenterat den här frågan upprepade gånger. Det är en fråga som ständigt underblåses i väst. På senare tid har de falska rapporterna blivit ännu mer aggressiva, säger han.

– De som anklagar Ryssland för något måste se sig själva i spegeln, fortsätter Lavrov och anklagar Nato för att vara direkt involverade i kriget.

– Natos militära personal och legosoldater är uppenbart involverade i planeringen och genomförandet av stridsoperationer tillsammans med de ukrainska väpnade styrkorna. Nato är inblandat i invasionen av Kurskregionen och skickar långdistansrobotar mot ryskt territorium, hävdar Rysslands utrikesminister.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 november 2026

Ny avgift införs 2027 – besked från Transportstyrelsen

2026 11 20

Från och med den 1 januari sker en förändring för en av Transportstyrelsens tjänster.

Det handlar om tjänsten att få uppgifter om vem som står som registrerad ägare för ett fordon via sms. Från och med årsskiftet är det ett nytt nummer som gäller. Dessutom införs en avgift för tjänsten.

– Tjänsten är avgiftsfinansierad och målet är att vi ska ha ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader – det vill säga varken ta ut för låga eller för höga avgifter, säger Shahab Ataei som är verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

500 000 varje månad

Många använder sms-tjänsten ”Vem äger fordonet?”.

Varje månad görs över 500 000 förfrågningar för att få ägar- och fordonsinformation från Transportstyrelsen. De senaste fyra åren har tjänsten varit gratis. Tidigare kostade den tre kronor och ny återinförs en avgift som ligger lägre än tidigare.

Från den 1 januari är det nya numret 72 123 och tjänsten kommer kosta 0,49 kronor per sms.

– Vår bedömning är att den nya avgiften motsvarar myndighetens faktiska kostnader och att avgiften kan vara stabil över tid, säger Shahab Ataei.

Kommer på faktura

Avgiften kommer inte komma som en separat faktura från Transportstyrelsen. Istället kommer den tas ut via telefonoperatörens faktura.

Det befintliga numret gäller avgiftsfritt året ut. Det går även att söka ägarinformation på Transportstyrelsens hemsida.

Läs också: 61 procent för Magdalena Andersson

Höjningar 2027

Sedan tidigare finns förslag från Transportstyrelsen att höja ett par avgifter för svenska bilister från 2027.

Det handlar bland annat om avgiften för att utfärda eller förnya körkort och förarbevis, som föreslås höjas från 375 till 450 kronor. Även vägtrafikregisteravgiften, som tas ut årligen för varje fordon som registrerats i vägtrafikregistret, föreslås höjas från 74 till 80 kronor per fordon.

– Ett så här stort utvecklingsarbete medför förstås kostnader och vi behöver höja avgiften för att finansiera utvecklingen, sade ekonomichef Gunnar Ljungberg tidigare i höst.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: S. Beschastnykh

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen