Lasse Berghagen är död

2023 10 19

Han blev 78 år gammal.

Hyllas av kollegor

Mängder av profiler i musikbranschen hyllar sin bortgångne kollega.

– Det är oerhört tråkigt och overkligt. Det känns konstigt att han inte är med oss längre, säger exempelvis programledaren Anders Lundin till Aftonbladet.

– Tack Lasse! Du kommer för evigt vara en glödande ledstjärna inom svensk showbusiness. Det var en stor ära att få sjunga din odödliga hit ’Teddybjörnen Fredriksson’ för dig på din födelsedag för några år sen, nu får du sova på hans arm, framhåller artisten Magnus Carlsson på Instagram.

– Det smärtar mig detta. Du är för evigt för mig. Älskade dig så mycket. Allt vi gjort tillsammans. Men idag tänker jag främst på din familj och nära… beklagar sorgen,  uttrycker sångerskan Linda Bengtzing, också på sina sociala medier.

Legat nedsövd

Det är Lasse Berghagens egen familj som berättat för nyhetsbyrån TT om bortgången.

Tidigare i höstas blev artisten nedsövd efter att ha genomgått en stor hjärtoperation.

Läget uppgavs i september vara stabilt, men kritiskt.

Framgångsrik karriär

Lasse Berghagen hade en mycket framgångsrik karriär och upptäcktes redan som 19-åring på en musikfest i Enköping.

Sin första skiva gav han ut 1965 och fyra år senare kom den ikoniska sången “Teddybjörnen Fredriksson”.

Artisten är också mycket känd för att ha varit programledare för Allsång på Skansen mellan 1994 och 2003 där han gjorde stor succé med tittarsiffror på över två miljoner.

Flera utmärkelser

Under sin aktiva karriär belönades Lasse Berghagen även med många fina priser och utmärkelser.

Bland annat tog han emot S:t Eriksmedaljen av Stockholms stad 2002.

År 2011 tilldelades Berghagen TV-kristallen för programmet Så mycket bättre som utsågs till årets bästa underhållningsprogram.

På svensktoppen

I början av sin musikkarriär hade han tre melodier på svensktoppen:

- Gunga gunga (1969)

- Teddybjörnen Fredriksson (1969)

- En enkel sång om frihet (1970)

Foto: Frankie Fouganthin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen