Läkemedlet innehåller substansen semaglutid, som både sänker blodsockret och gör att patienten rasar i vikt.

Det sistnämnda har gjort Ozempic eftertraktat runt om i världen, inklusive Sverige.

Nu kommer dock oroväckande uppgifter om Ozempic och andra läkemedel som innehåller semaglutid.

Två nyligen genomförda observationsstudier indikerar att läkemedel med semaglutid ökar risken för att utveckla en sällsynt ögonsjukdom som kallas NAION.

Efter upptäckten har Europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté (PRAC) påbörjat en granskning av läkemedel som innehåller substansen.

– PRAC kommer nu att granska alla tillgängliga data som rör NAION i relation till semaglutid, framhåller Läkemedelsverket i ett uttalande.

Enligt den svenska myndigheten kommer PRAC att granska data från kliniska prövningar, övervakning efter marknadsföring och studier om verkningsmekanismen.

Den Europeiska läkemedelsmyndigheten kommer också studera den medicinska litteraturen med fokus på de nyligen publicerade studier som visat på koppling mellan semaglutid och ögonsjukdomen.

– Detta för att bedöma om det kan finnas en riskökning, framhåller Läkemedelsverket.

Sällsynt sjukdom

NAION är en sällsynt ögonsjukdom som orsakas av minskat blodflöde till synnerven i ögat, vilket kan leda till synförlust i det drabbade ögat. 

Den som drabbas får oftast kraftigt minskad synförmåga. Optikusatrofi – en nervskada som oftast ger upphov till en långsam synförsämring – noteras vanligtvis 6–10 veckor efter insjuknandet.

– Synstörningen sträcker sig från nästan normal synskärpa till djup synnedsättning, skriver vårdsajten 1177 om sjukdomen.

Diabetespatienter kan i sig ha en högre risk att utveckla NAION.

Foto: Haberdoedas

Text: Redaktionen

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”. 

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen