Larm inifrån svensk fabrik – ”Jag går sönder”

2023 05 11

Anställda på batteriföretaget Northvolts fabrik i Skellefteå slår larm om en miserabel arbetsmiljö.

Flera anställda jobbar så mycket övertid att de blir sjuka, rapporterar tidningen Kollega.

Ingenjören Priya är en av dem. Hon arbetar på fabriken och har intervjuats av tidningen.

Priya berättar att hon ibland jobbar 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan.

– Jag är aldrig fri från jobbet. Det är inte något tvång att jobba på helgen, men vi förväntas vara ajour med vad som händer och för att inte skapa en orimlig arbetsbörda i början av veckan, säger hon till tidningen.

Utländsk arbetskraft

Enligt ingenjören är det framför allt anställda från utlandet som ”jobbar orimligt många timmar”.

Utländska arbetare har ett visum kopplat till anställningen.

Om de säger upp sig måste de hitta ett nytt jobb i Sverige inom tre månader.

Annars tvingas de lämna Sverige.

Priya berättar att den tunga arbetsbördan har påverkats hennes hälsa.

Hon valde att uppsöka en läkare.

Diagnosen kom snabbt. Priya visade upp kraftiga utmaningssymptom och var på gränsen till en kollaps.

Nu har hon sagt upp sig.

– Det som var sorgligt var att min läkare sa att jag inte var den första från Northvolt. Jag går sönder och fler med mig. Frågan är hur många som ska drabbas innan något görs, säger hon till tidningen Kollega.

Har varit i blåsväder tidigare

Northvolt har varit i blåsväder förut.

Arbetsmiljöverket har tidigare funnit flera brister i säkerheten på batterifabriken.

Bristerna handlade bland annat om otillräckligt skydd för att byggarbetare inte ska kunna falla från hög höjd. Arbetsmiljöverket noterade även grävmaskiner och lyftkranar utan korrekt besiktning, rapporterade SVT Nyheter för drygt ett år sedan.

– Det genomförs ju sådana här inspektioner löpande av större byggen, och även om bristerna som belyses är mindre än vid tidigare tillfällen så är förstås varje brist en brist för mycket, sa Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer på Northvolt, inspektionen till tv-kanalen efter kontrollen.

Brutit mot regler

Utöver säkerhetsbristerna uppges även tolv utländska arbetare ha jobbat på Northvolt utan tillstånd.

Åklagare yrkar på att företaget ska betala 600 000 kronor i en särskild avgift, rapporterar DN.

Vidare skriver tidningen att Förvaltningsrätten har beslutat att fyra bolag – som i somras arbetade med bygget av batterifabriken – totalt ska betala cirka fyra miljoner kronor i sanktionsavgifter.

Bolagen anklagas för att sakna kollektivavtal och för att ha brutit mot arbetstidsreglerna, erfar DN.

– Vid ett av företagen har 57 arbetstagare sammanlagt anlitats för 2 752 timmars otillåten arbetstid, uppger tidningen.

Fakta Northvolt

- Ett svenskt företag

- Företagets ambition är att tillverka ”världens grönaste batterier”, med minimalt koldioxidavtryck

Källa: Northvolt

Läs mer här: Larm inifrån Northvolt: "Katastrofal arbetsmiljö"

Arkivfoto: G. Lazcano

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen