Larm från Folkhälsomyndigheten – “Är skiträdd”

2023 10 09

Flera tjänstemän på Folkhälsomyndigheten larmar om att en särskild fråga tystas ned av myndigheten.

Tidigare i år fortlöpte en mejlkonversation bland anställda på myndigheten som totalt inkluderade cirka 90 personer, varav flera chefer.

I mejlen framkom en oro över att det hälsohot som följer klimatkrisen inte prioriteras tillräckligt högt av myndigheten, rapporterar Dagens Nyheter.

– Jag är faktiskt skiträdd, uttrycker den anställda som skickat det första mejlet, enligt tidningen.

Kallas in till möte

Personen får medhåll från flera kollegor och det föreslås att lyfta frågan till högsta nivå – regeringen – innan en chef avbryter tråden med motiveringen att frågan av arbetsmiljöskäl inte är lämplig att diskutera i ett sådant forum.

Fem personer som uttalat sig i konversationen kallas därefter in till enskilda möten med chefer och får höra att de brutit mot tjänstemannaregler om statlig värdegrund, skriver DN.

De anställda blir också anklagade för “aktivism”.

"Oerhört allvarligt"

Enligt de anställda som DN talat med sprids en tystnadskultur när det gäller klimatfrågan.

Myndighetschefernas agerande kritiseras också av flera experter som menar att tjänstemän har rätt att använda sig av yttrandefrihet.

Är det några som ska ha en repressalie så är det cheferna. Det är oerhört allvarligt om en statlig myndighet reflexmässigt vill tysta anställda, säger förvaltningsrättsprofessorn Olle Lundin, verksam vid Uppsala universitet, till DN.

"Enskilt största hotet"

Enligt världshälsoorganisationen WHO är klimatförändringar det enskilt största hotet som mänskligheten står inför.

– Bland annat genom att leda till dödsfall och sjukdomar från allt vanligare extrema väderhändelser som värmeböljor, stormar och översvämningar, framhåller organisationen på sin hemsida.

WHO pekar även ut vattenburna och psykiska problem som flera av de hälsorisker som följer den pågående klimatkrisen.

Gynnar smittämnen

Folkhälsomyndigheten kommunicerar samma typ av information på sin hemsida under ett avsnitt som går under termen “Miljöns påverkan på hälsan”.

– Klimatförändringar medför även förändringar i ekosystemen som till exempel kan gynna olika smittämnen och sjukdomsöverförande vektorer, framhåller FHM.

Myndigheten skriver även att klimatförändringar i andra länder påverkar hälsorisken i Sverige, bland annat genom livsmedelsimport.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen


Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen