Lärare avrättad i Kina

2023 07 14

En förskolelärare i Kina har avrättats.

Den 39-åriga kvinnan dömdes för ett allvarligt brott för fyra år sedan.

Hon uppges ha förgiftat sina elevers gröt med natriumnitrit.

Ett barn dog efter att ha ätit gröten. Ytterligare 24 barn fick föras till sjukhus, rapporterar Reuters med hänvisning till kinesiska statliga medier.

Eskorterades till avrättningsplatsen

Kvinnan har utan framgång försökt överklaga domen.

I går, torsdag, fastställdes hennes dödstraff och hon eskorterades till avrättningsplatsen där man verkställde dödsdomen.

I domen, som Reuters tagit del av, står det att kvinnan i mars 2019 köpte natriumnitrit efter att ha varit inblandad i en "tvist med en annan lärare".

– Nästa morgon tillsatte hon en del av den kemiska föreningen i barnens gröt, skriver domstolen.

Samtliga av hennes 25 elever förgiftades.

– I januari 2020 dog ett av barnen av multipel organsvikt orsakad av förgiftningen. Över 20 andra fick lindriga skador, står det i domen.

Flest avrättningar i världen

Kina avrättar tusentals människor varje år, överlägset fler än något annat land i världen, enligt en uppskattning från människorättsorganisationen Amnesty International.

Det är dock svårt att uppskatta exakt hur många människor som avrättas varje år i Kina, eftersom diktaturen inte publicerar uppgifter om antalet avrättningar.

– I statistiken saknas uppskattningsvis tusentals avrättningar i Kina, eftersom landet hemligstämplar den informationen.

– Trots att det är osäkert exakt hur många som dödades i Kina, är det tydligt att landet fortsätter att vara den ihärdigaste avrättaren, långt värre än Iran, Saudiarabien, Egypten och USA, framhåller Amnesty i ett uttalande.

20 länder

Under 2022 utförde 20 länder avrättningar, enligt Amnestys sammanställning.

Efter Kina är Iran de land som avrättat flest personer.

Under 2022 avrättade den islamistiska diktaturen minst 576 personer.

En ökning med 83 procent jämfört med 2021.

Ställer krav på regeringar 

Antalet människor som avrättades för narkotikarelaterade brott mer än fördubblades under 2022 jämfört med ifjol.

Narkotikarelaterade avrättningar bryter mot folkrätten som anger att  avrättningar endast ska användas för de “allvarligaste brotten” – det vill säga brott som har att göra med "avsiktligt dödande". 

Trots detta stod narkotikarelaterade avrättningar för 37 procent av samtliga bekräftade avrättningar under 2022.  

Amnesty ser allvarligt på den nya siffran. 

– Det är ett grymt faktum att nära 40 procent av alla kända avrättningar gällde narkotikarelaterade brott. Det är viktigt att betona att det ofta är människor från utsatta grupper som drabbas av detta skoningslösa straff. 

– Det är dags att regeringar och FN ökar trycket på de som är ansvariga för dessa flagranta människorättskränkningar och ser till att internationella skyddsmekanismer inrättas, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: A. Luengo

Text: Redaktionen


17 oktober 2025

UPPGIFTER: Putin kan stoppas – i luften

2025 10 17

Putins plan kan tvingas ner av EU-länder.

Vladimir Putin och Donald Trump planerar att träffas för ett nytt toppmöte i Ungern.

Men att ta sig dit kan bli svårt för den ryske diktatorn.

Europeiska länder kan överväga att tvinga ner Putins flygplan – och gripa honom.

Kan stoppas i luften

Ett förbud för ryska flygplan att flyga genom EU:s luftrum kan ställa till det för Putins och Trumps planer om ett toppmöte i Ungern.

Den ryske diktatorn är dessutom efterlyst av Internationella brottsmålsdomstolen.

Det innebär att Putins flygplan kan tvingas ner i det europeiska luftrummet.

– Om han inte flyger en omväg över Turkiet och genom Balkan kommer Putin att behöva passera genom luftrummet i europeiska länder som kan tänka sig att tvinga ner hans plan - Polen, Rumänien eller de baltiska staterna till exempel, rapporterar Sky News.

Just den typen av risk har bland annat fått Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att ändra sin flygrutt när han skulle resa till New York nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

Är internationellt efterlyst

Ungern har försäkrat att Putin inte kommer att gripas i landet trots att han är internationellt efterlyst.

Men hur diktatorn ska ta sig till toppmötet är i nuläget oklart.

Putin måste antingen trotsa EU:s regler, ta en enorm risk genom att flyga över Ukraina, eller ta en lång omväg via Balkan, rapporterar Politico.

EU-tjänstemän har sagt att en eller flera europeiska ledare måste vara beredda att bevilja Putin ett särskilt undantag om han ska kunna delta i toppmötet i Ungern.

– Han måste få tillstånd för att flyga över vissa länder. Jag vill inte spekulera i hur det här kommer att gå. Men jag är glad att jag inte är hans reseplanerare, säger en högt uppsatt EU-diplomat till tidningen.

Ungern garanterar ”framgångsrika förhandlingar”

Viktor Orbáns Ungern, som ska stå värd för toppmötet, har dock för sin del varit tydliga med att de inte tänker verkställa arresteringsordern som har riktats mot Vladimir Putin.

– Vi kommer att se till att han kommer in i Ungern, har framgångsrika förhandlingar här och sedan återvänder hem, säger Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó, enligt tidningen.

Inget datum är ännu spikat för toppmötet, men enligt Trump kommer det troligtvis att äga rum inom två veckor.

LÄS OCKSÅ: Dubbla hotellkostnader

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


21sep2025

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen