Lärare avrättad i Kina

2023 07 14

En förskolelärare i Kina har avrättats.

Den 39-åriga kvinnan dömdes för ett allvarligt brott för fyra år sedan.

Hon uppges ha förgiftat sina elevers gröt med natriumnitrit.

Ett barn dog efter att ha ätit gröten. Ytterligare 24 barn fick föras till sjukhus, rapporterar Reuters med hänvisning till kinesiska statliga medier.

Eskorterades till avrättningsplatsen

Kvinnan har utan framgång försökt överklaga domen.

I går, torsdag, fastställdes hennes dödstraff och hon eskorterades till avrättningsplatsen där man verkställde dödsdomen.

I domen, som Reuters tagit del av, står det att kvinnan i mars 2019 köpte natriumnitrit efter att ha varit inblandad i en "tvist med en annan lärare".

– Nästa morgon tillsatte hon en del av den kemiska föreningen i barnens gröt, skriver domstolen.

Samtliga av hennes 25 elever förgiftades.

– I januari 2020 dog ett av barnen av multipel organsvikt orsakad av förgiftningen. Över 20 andra fick lindriga skador, står det i domen.

Flest avrättningar i världen

Kina avrättar tusentals människor varje år, överlägset fler än något annat land i världen, enligt en uppskattning från människorättsorganisationen Amnesty International.

Det är dock svårt att uppskatta exakt hur många människor som avrättas varje år i Kina, eftersom diktaturen inte publicerar uppgifter om antalet avrättningar.

– I statistiken saknas uppskattningsvis tusentals avrättningar i Kina, eftersom landet hemligstämplar den informationen.

– Trots att det är osäkert exakt hur många som dödades i Kina, är det tydligt att landet fortsätter att vara den ihärdigaste avrättaren, långt värre än Iran, Saudiarabien, Egypten och USA, framhåller Amnesty i ett uttalande.

20 länder

Under 2022 utförde 20 länder avrättningar, enligt Amnestys sammanställning.

Efter Kina är Iran de land som avrättat flest personer.

Under 2022 avrättade den islamistiska diktaturen minst 576 personer.

En ökning med 83 procent jämfört med 2021.

Ställer krav på regeringar 

Antalet människor som avrättades för narkotikarelaterade brott mer än fördubblades under 2022 jämfört med ifjol.

Narkotikarelaterade avrättningar bryter mot folkrätten som anger att  avrättningar endast ska användas för de “allvarligaste brotten” – det vill säga brott som har att göra med "avsiktligt dödande". 

Trots detta stod narkotikarelaterade avrättningar för 37 procent av samtliga bekräftade avrättningar under 2022.  

Amnesty ser allvarligt på den nya siffran. 

– Det är ett grymt faktum att nära 40 procent av alla kända avrättningar gällde narkotikarelaterade brott. Det är viktigt att betona att det ofta är människor från utsatta grupper som drabbas av detta skoningslösa straff. 

– Det är dags att regeringar och FN ökar trycket på de som är ansvariga för dessa flagranta människorättskränkningar och ser till att internationella skyddsmekanismer inrättas, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: A. Luengo

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen