SVERIGE: Lär avisera chockhöjning på matpriser

2023 07 17

Frågan har den senaste tiden hängt i luften.

Och nu på måndagsförmiddagen kommer svaret.

Det blir inget förlängt spannmålsavtal mellan Ukraina och Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Chockhöjningar i Sverige

Avtalet har syftat att säkerställa export av spannmål från Ukraina till resten av världen trots att Putins krig i landet pågår för fullt.

Samma avtal gick ut idag, måndag.

Och nu väljer Ryssland alltså att inte förlänga det – på grund av att man anser att sina önskemål inte uppfyllts.

Som konsekvens lär matpriserna chockhöjas i stora delar av världen och inte minst här hemma i Sverige.

– Om man inte får till ett avtal, så har vi ett allvarligare läge, säger Lars-Erik Lundqvist som näringspolitisk expert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, till Expressen.

Bröd och kött

Bröd och mjöl pekas ut som några livsmedel vars priser kommer att skjuta i höjden.

I kombination med torkan i maj och juni har man en riktigt dålig skörd att falla tillbaka på, skriver Expressen.

Men även köttpriser lär stiga kraftigt då fodret till djuren också blir dyrare.

– Allt är styrt av världsmarknadspriser. Oavsett om vi köper spannmål från Ukraina, eller inte. Om priserna höjs på världsmarknaden går också de svenska priserna upp, säger Karin Brynell till samma tidning.

Hon är vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

Putin ställer ultimatum

Enligt Ryssland kommer man att aktivera avtalet igen så snart Putins krav uppfylls.

Kraven handlar bland annat om att ryska banker ska få tillgång till det internationella Swift-systemet som kopplar samman över 11 000 banker i mer än 200 länder.

Avtalet togs fram efter att Ryssland inledde en blockad mot Ukrainas hamnar förra året.

Drygt 20 miljoner ton spannmål låstes in vilket ledde till stora konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i framför allt en rad utvecklingsländer.

– Han använder i princip hunger som vapen och behovet av mat för världens fattigaste länder, sade Storbritanniens dåvarande utrikesminister Liz Truss till Sky News i samband med krisen.

Foto: Icagruppen resp Coop Sverige

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen