10 juni 2026

Land i Europa har försvunnit på väderkartor i TV

2023 06 20

Ett av Europas länder har plötsligt fallit bort på TV4:s väderkartor.

Flera tittare blev minst sagt överraskade när TV-kanalen som vanligt presenterade sina senaste vädersändningar.

Europavädret

I anslutning till TV4:s nyhetssändningar så medverkar i vanlig ordning även TV-kanalens tjänstgörande meteorolog.

Det är inte bara Sveriges väderkartor som röner stort intresse utan även den väderkarta som visar vädret för hela Europa.

Det är av intresse inte minst för alla som ska ut på semesterresor med mera.

Hux flux

Men tittare har uppmärksammat att något inte stått rätt till med TV4:s väderkartor för Europavädret de senaste TV-sändningarna.

Ett helt land har hux flux försvunnit på kartorna.

– Vi beklagar förstås detta

– Och försöker åtgärda det så fort som möjligt.

Det säger TV4 Nyheternas chef Fredrick Malmberg rapporterar TV4.se.

Erkänt av 101 länder

Det land som fallit bort är Kosovo.

Landet ligger granne med Serbien, Albanien, Montenegro och Nordmakedonien.

Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien 2008 och har erkänts som suveränt land av hela 101 länder.

– Sverige tillhör de drygt hundra länder som har erkänt Kosovo som en egen stat, förklarar Utrikespolitiska Institutets landguide.

–  Serbien accepterar inte utbrytningen och en utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra  delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt.

– En Natoledd fredsstyrka finns på plats, framhåller institutet.

Stort stöd från Sverige

Sverige står för ett omfattande stöd till Kosovo.

– Sverige har en ambassad i Pristina. Kosovo har en ambassad i Stockholm, klargör Regeringen Kristersson på sin webbplats.

– Sverige stödjer den pågående omfattande reformprocess som syftar till ett framtida kosovariskt medlemskap i EU.   

– Sverige bidrar med militära rådgivare till Nato-styrkan KFOR. Sverige bidrar också med personal till EU:s rättsstatsuppdrag Eulex, inom bland annat polis, domstol, kriminalvård, liksom till OSSE:s insats i Kosovo.

TV4 förklarar

TV-kanalen går nu ut och förklarar vad som har inträffat.

– TV4 beklagar felet som uppstod när den tidigare satellitkartan ersattes av en ny, och där landet olyckligtvis föll bort.

Det meddelar kanalen på TV4.se.

Läs mer på TV4 Nyheterna här.

Foto: USGC

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen