Läkemedel kan ha dödat 17 000

2024 01 09

Trots alarmerande uppgifter fortsatte många länder att använda det populära läkemedlet.

Det gäller läkemedlet klorokin, och dess derivat hydroxiklorokin.

– Många andra länder fortsatte länge och förfäktade att klorokin hade god effekt, utan att det fanns vetenskaplig grund, Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Populärt läkemedel

Läkemedlet klorokin började användas strax efter utbrottet av Covid-19 utbrott.

Många tusentals människor använde läkemedlet i hopp om att bli friska.

Läkemedlet var inget nytt på marknaden, det var godkänt för behandling av vissa reumatiska sjukdomar och malaria.

I och med spridningen av Covid-19 skrevs klorokin ut i enorma mängder, så till den grad att det höll på att ta slut.

Sjukhus slog larm

2020 gick Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg mot strömmen och stoppade läkemedlet.

Anledningen var att studier började komma.

Studier som visade att läkemedlets positiva effekter började ifrågasättas. En del uppgifter ifrågasatte det så kallade positiva effekterna och menade att läkemedlet kunde vara direkt farligt.

En del rapporter började vittna om biverkningar från hjärtat.

Slutade

– Vi borde aldrig ha börjat använda det, men det gjorde vi. Sedan slutade vi som tur var väldigt snabbt, säger Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Vid tiden för utbrottet arbetade han som överläkare på infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Gisslén var den som tog initiativet till att sjukhuset blev det första i Sverige, och ett av de första i världen, att stoppa användandet av klorokin till covidpatienter.

För Tidskriften Biomedicine & Pharmacotherapy har forskare nu beräknat att närmare 17 000 personer kan ha dött av biverkningar av medicinen i världen, det meddelar Sveriges radio.

Pandemin fortsätter

I slutet av 2019 bekräftades ett nytt virus i staden Wuhan i Kina. Viruset kom att bli känt över hela världen under namnet Covid-19.

Smittspridningen tros ursprungligen ha gått till människa från djur på en marknad, men visade sig så småningom smitta från människa till människa.

I mars 2020 klassade WHO utbrottet som en pandemi.

2024 pågår utbrottet fortfarande.

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen