Läkemedel kan ha dödat 17 000

2024 01 09

Trots alarmerande uppgifter fortsatte många länder att använda det populära läkemedlet.

Det gäller läkemedlet klorokin, och dess derivat hydroxiklorokin.

– Många andra länder fortsatte länge och förfäktade att klorokin hade god effekt, utan att det fanns vetenskaplig grund, Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Populärt läkemedel

Läkemedlet klorokin började användas strax efter utbrottet av Covid-19 utbrott.

Många tusentals människor använde läkemedlet i hopp om att bli friska.

Läkemedlet var inget nytt på marknaden, det var godkänt för behandling av vissa reumatiska sjukdomar och malaria.

I och med spridningen av Covid-19 skrevs klorokin ut i enorma mängder, så till den grad att det höll på att ta slut.

Sjukhus slog larm

2020 gick Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg mot strömmen och stoppade läkemedlet.

Anledningen var att studier började komma.

Studier som visade att läkemedlets positiva effekter började ifrågasättas. En del uppgifter ifrågasatte det så kallade positiva effekterna och menade att läkemedlet kunde vara direkt farligt.

En del rapporter började vittna om biverkningar från hjärtat.

Slutade

– Vi borde aldrig ha börjat använda det, men det gjorde vi. Sedan slutade vi som tur var väldigt snabbt, säger Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Vid tiden för utbrottet arbetade han som överläkare på infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Gisslén var den som tog initiativet till att sjukhuset blev det första i Sverige, och ett av de första i världen, att stoppa användandet av klorokin till covidpatienter.

För Tidskriften Biomedicine & Pharmacotherapy har forskare nu beräknat att närmare 17 000 personer kan ha dött av biverkningar av medicinen i världen, det meddelar Sveriges radio.

Pandemin fortsätter

I slutet av 2019 bekräftades ett nytt virus i staden Wuhan i Kina. Viruset kom att bli känt över hela världen under namnet Covid-19.

Smittspridningen tros ursprungligen ha gått till människa från djur på en marknad, men visade sig så småningom smitta från människa till människa.

I mars 2020 klassade WHO utbrottet som en pandemi.

2024 pågår utbrottet fortfarande.

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen