Läkemedel kan ha dödat 17 000

2024 01 09

Trots alarmerande uppgifter fortsatte många länder att använda det populära läkemedlet.

Det gäller läkemedlet klorokin, och dess derivat hydroxiklorokin.

– Många andra länder fortsatte länge och förfäktade att klorokin hade god effekt, utan att det fanns vetenskaplig grund, Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Populärt läkemedel

Läkemedlet klorokin började användas strax efter utbrottet av Covid-19 utbrott.

Många tusentals människor använde läkemedlet i hopp om att bli friska.

Läkemedlet var inget nytt på marknaden, det var godkänt för behandling av vissa reumatiska sjukdomar och malaria.

I och med spridningen av Covid-19 skrevs klorokin ut i enorma mängder, så till den grad att det höll på att ta slut.

Sjukhus slog larm

2020 gick Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg mot strömmen och stoppade läkemedlet.

Anledningen var att studier började komma.

Studier som visade att läkemedlets positiva effekter började ifrågasättas. En del uppgifter ifrågasatte det så kallade positiva effekterna och menade att läkemedlet kunde vara direkt farligt.

En del rapporter började vittna om biverkningar från hjärtat.

Slutade

– Vi borde aldrig ha börjat använda det, men det gjorde vi. Sedan slutade vi som tur var väldigt snabbt, säger Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Vid tiden för utbrottet arbetade han som överläkare på infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Gisslén var den som tog initiativet till att sjukhuset blev det första i Sverige, och ett av de första i världen, att stoppa användandet av klorokin till covidpatienter.

För Tidskriften Biomedicine & Pharmacotherapy har forskare nu beräknat att närmare 17 000 personer kan ha dött av biverkningar av medicinen i världen, det meddelar Sveriges radio.

Pandemin fortsätter

I slutet av 2019 bekräftades ett nytt virus i staden Wuhan i Kina. Viruset kom att bli känt över hela världen under namnet Covid-19.

Smittspridningen tros ursprungligen ha gått till människa från djur på en marknad, men visade sig så småningom smitta från människa till människa.

I mars 2020 klassade WHO utbrottet som en pandemi.

2024 pågår utbrottet fortfarande.

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen