Läkare varnar för bakterieutbrott – ”vi behöver isolera människor”

2024 05 14

Vanliga infektioner kommer att leda till miljontals dödsfall om inte "onödig användning" av antibiotika inom sjukvården upphör.

Det varnar forskaren och läkaren Dame Sally Davies för.

Enligt Davies, som tidigare var Storbritanniens nationella chefläkare, måste världen intensifiera arbetet mot antimikrobiell resistens (AMR) – bakterier, virus och parasiter som utvecklar resistans mot läkemedel. I synnerhet varnar läkaren för bakterier som är resistenta mot antibiotika.

Varje år dör över en miljon människor i infektioner som orsakas av så kallade ”superbugs” – det vill säga antibiotikaresistenta bakterier.

Läkaren anser att frågan är mer ”akut än klimatförändringarna”.

– Många människor drabbas av infektioner som inte går att behandla. Vi skulle därför behöva gå över till att isolera människor som inte kan behandlas så att de inte för smittan vidare, säger hon till The Guardian och tillägger:

– Vi står inför ett riktigt katastrofscenario som skulle kunna få coronapandemin att se liten ut i jämförelse.

”Då blir jag verkligen rädd”

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter inte längre svarar på läkemedel. Det gör infektioner mer svårbehandlade och ökar risken för smittspridning, dödsfall och allvarlig sjukdom.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är AMR ett av de största hoten mot folkhälsan. En utbredd resistens kan få stora konsekvenser för den moderna sjukvården.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, sa socialminister Jakob Forssmed till Altinget i slutet av förra året.

Dame Sally Davies delar socialministerns oro.

– Om vi inte lyckas göra framsteg de kommande åren, då blir jag verkligen rädd, säger läkaren till The Guardian.

Så kan man minska användningen av antibiotika

- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.

- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar.

- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.

- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.

- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos.

- Påverkansarbete för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder.

Källa: Läkare utan gränser

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen