Läkare bestörta – ”patienter kommer dö”

2024 05 24

Svenska läkare varnar för ett katastrofscenario under sommaren 2024.

Under fredagen har läkare i Sundsvall och Uppsala slagit larm.

Orsaken är den stora bristen på sjuksköterskor.

”Patienter kommer att dö”

Läkare vid Sundsvalls sjukhus menar att bristen är så omfattande att patienter inte kommer få den vård de behöver.

– Inte bara det att patienter kommer att lida, att patienter kommer att dö, utan vi kommer också behöva stå där och ta dessa beslut.

Det säger överläkaren Alfred Janson Lantz, kirurg och ansvarig för traumasjukvården i Västernorrland, till SR Ekot.

Enligt överläkaren tvingas flera avdelningar på Sundsvalls sjukhus ”ransonera och välja bort patienter” på grund av den rådande bristen på sjuksköterskor.

Alfred Janson Lantz konstaterar att läkarna tvingas jobba på samma vis som i katastrofsituationer.

Om en större trafikolycka, med fem eller flera skadade, skulle inträffa under sommaren kommer sjukhuset inte klara av situationen, uppger läkaren.

– I sommar har vi inte en chans. Vi har inte ens möjlighet att ta hand om en trafikolycka och än mindre två eller tre som kommer in samtidigt. Det är jag väldigt orolig över, säger han till radion.

Pekar ut vårdblockaden

Det har gått en månad sedan Vårdförbundets övertids-, mertids- och nyanställningsblockad trädde i kraft i Sverige. Över 60 000 medlemmar i Vårdförbundet har under perioden vägrat att jobba övertid i landets regioner, samt inom ambulanssjukvården i Stockholm.

Orsaken till blockaden är att Vårdförbundet och arbetsgivarorganisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) inte lyckats komma överens om ett nytt avtal. Vårdförbundet uppger att man vill se en ”långsiktig lösning för en stegvis arbetstidsförkortning, hållbara scheman och en god löneutveckling”. SKR har inte hörsammat kraven, enligt fackförbundet.

Efter fyra veckor med blockad är situationen kritisk i stora delar av Sverige.

Region Uppsala bedömer att konsekvensen för delar av vården är så allvarlig att det finns risk för människors liv och hälsa.

– Det gäller bland annat transporten av svårt sjuka, nyfödda barn som behöver intensivvård och akuta hjärtoperationer, framhåller regionen i ett pressmeddelande.

Vidare uppger Region Uppsala att man skickat en begäran om förhandling om samhällsfarlig konflikt till Vårdförbundet i Region Uppsala. Framställan gäller i första hand koordination av transplantationer, barnoperationer, thoraxkirurgi, och transport av svårt sjuka, nyfödda barn som behöver intensivvård.

Förhandling kan tidigast äga rum i nästa vecka. En stridsåtgärd som klassas som samhällsfarlig måste avbrytas. Om parterna inte kommer överens överlämnas ärendet till nämnden för samhällsfarliga konflikter.

– Vårt främsta uppdrag är att garantera patientsäkerheten. När vi ser att konsekvenserna av blockaden nu är så allvarliga för delar av vår verksamhet tar vi ansvar genom att begära att den klassas som samhällsfarlig, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Uppsala.

Foto: Muladi

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen