NY MÄTNING: Lägsta väljarstödet på över sju år

2022 10 05

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

Centern noterar ett stöd på 5,8 procent – ett tapp med 0,9 procentenheter jämfört med valresultatet.

Det är partiets sämsta notering i Demoskops mätning sedan februari 2015, uppger Aftonbladet.

Enligt opinionsinstitutets vd Karin Nelson kan Centerns minskade stöd knytas till partiledaren Annie Lööfs avgångsbesked.

–  Hon är partiet på många sätt och har en otroligt stark ställning. Flera väljare uttrycker i mätningen att de nu är oroade för vem som ska ta över efter henne och vart partiet ska ta vägen. Flera har därför valt att gå till Socialdemokraterna som känns som ett mer tryggt alternativ, säger hon till Aftonbladet.

Än värre är det för Miljöpartiet som minskar i väljaropinionen med 1,3 procentenheter.

Miljöpartiet backar till 3,8 procent (-1,3) och är därmed tillbaka under riksdagsspärren. 

Stödröster bakom MP:s valresultat

Inför årets riksdagsval tampades Miljöpartiet med låga siffror i flera opinionsmätningar. Men i takt med att valet närmade sig ökade väljarstödet. 

–  MP ökade strax innan sommaren och utifrån vår eftervalsanalys vet vi att det handlade om stödröster från väljare som ville säkra att partiet behöll sin riksdagsstatus, säger Karin Nelson till Aftonbladet. 

Men nu har stödrösterna försvunnit. 

Opinionsundersökningen visar att MP tappar till främst V, men en del väljare går till S.

Det gör att de båda partierna på den politiska svenska vänsterflanken noterar uppgångar.

S ökar med 1,3 procentenheter och landar på 31,6 procent . V noteras för ett stöd på 8,1 procent, vilket är en ökning med 1,3 procentenheter.

M största högerparti

Även på högerkanten noteras förändringar. SD tappar till främst M, vilket innebär att Ulf Kristerssons parti åter är Sveriges näst största parti med 20,8 procent av väljarkåren. Att jämföra med Jimmie Åkessons SD som stannar på 19,3.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för oktober jämfört med riksdagsvalet                                            

Vänsterpartiet                    8,1        +1,3

Socialdemokraterna     31,6        +1,3

Miljöpartiet                          3,8         -1,3

Centern                                  5,8         -0,9

Liberalerna                           4,7         +0,1

Moderaterna                     20,8        +1,7

Kristdemokraterna           4,7         -0,6

Sverigedemokraterna   19,3        -1,2

 

S+V+MP+C                  49,3         +0,4

S+V+MP                        43,5         +1,3

      Centern                             5,8          -0,9

M+KD+SD+L              49,5          +0,0

 

Mandatfördelning

 

S+V+MP+C       116 + 30 + 0 + 21 = 167      

S+V+MP              116 + 30 + 0 = 146

      Centern                21 = 21 

M+KD+SD+L    77 + 17 + 71 + 17 = 182

 

Mätningen är genomförd   26 september – 4 oktober.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen