NY MÄTNING: Lägsta väljarstödet på över sju år

2022 10 05

Centerpartiet rasar i opinionen.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

Centern noterar ett stöd på 5,8 procent – ett tapp med 0,9 procentenheter jämfört med valresultatet.

Det är partiets sämsta notering i Demoskops mätning sedan februari 2015, uppger Aftonbladet.

Enligt opinionsinstitutets vd Karin Nelson kan Centerns minskade stöd knytas till partiledaren Annie Lööfs avgångsbesked.

–  Hon är partiet på många sätt och har en otroligt stark ställning. Flera väljare uttrycker i mätningen att de nu är oroade för vem som ska ta över efter henne och vart partiet ska ta vägen. Flera har därför valt att gå till Socialdemokraterna som känns som ett mer tryggt alternativ, säger hon till Aftonbladet.

Än värre är det för Miljöpartiet som minskar i väljaropinionen med 1,3 procentenheter.

Miljöpartiet backar till 3,8 procent (-1,3) och är därmed tillbaka under riksdagsspärren. 

Stödröster bakom MP:s valresultat

Inför årets riksdagsval tampades Miljöpartiet med låga siffror i flera opinionsmätningar. Men i takt med att valet närmade sig ökade väljarstödet. 

–  MP ökade strax innan sommaren och utifrån vår eftervalsanalys vet vi att det handlade om stödröster från väljare som ville säkra att partiet behöll sin riksdagsstatus, säger Karin Nelson till Aftonbladet. 

Men nu har stödrösterna försvunnit. 

Opinionsundersökningen visar att MP tappar till främst V, men en del väljare går till S.

Det gör att de båda partierna på den politiska svenska vänsterflanken noterar uppgångar.

S ökar med 1,3 procentenheter och landar på 31,6 procent . V noteras för ett stöd på 8,1 procent, vilket är en ökning med 1,3 procentenheter.

M största högerparti

Även på högerkanten noteras förändringar. SD tappar till främst M, vilket innebär att Ulf Kristerssons parti åter är Sveriges näst största parti med 20,8 procent av väljarkåren. Att jämföra med Jimmie Åkessons SD som stannar på 19,3.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för oktober jämfört med riksdagsvalet                                            

🔴Vänsterpartiet                    8,1        +1,3
🔴Socialdemokraterna     31,6        +1,3
🟢Miljöpartiet                          3,8         -1,3
🟢Centern                                  5,8         -0,9
🔵Liberalerna                           4,7         +0,1
🔵Moderaterna                     20,8        +1,7
🔵Kristdemokraterna           4,7         -0,6
🔵Sverigedemokraterna   19,3        -1,2
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,3         +0,4
🔴🟢 S+V+MP                        43,5         +1,3
🟢      Centern                             5,8          -0,9
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,5          +0,0
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       116 + 30 + 0 + 21 = 167      
🔴🟢 S+V+MP              116 + 30 + 0 = 146
🟢      Centern                21 = 21 
🔵🔵 M+KD+SD+L    77 + 17 + 71 + 17 = 182
 
◾Mätningen är genomförd   26 september – 4 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

 

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen