NY MÄTNING: Lägsta väljarstödet på över sju år

2022 10 05

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

Centern noterar ett stöd på 5,8 procent – ett tapp med 0,9 procentenheter jämfört med valresultatet.

Det är partiets sämsta notering i Demoskops mätning sedan februari 2015, uppger Aftonbladet.

Enligt opinionsinstitutets vd Karin Nelson kan Centerns minskade stöd knytas till partiledaren Annie Lööfs avgångsbesked.

–  Hon är partiet på många sätt och har en otroligt stark ställning. Flera väljare uttrycker i mätningen att de nu är oroade för vem som ska ta över efter henne och vart partiet ska ta vägen. Flera har därför valt att gå till Socialdemokraterna som känns som ett mer tryggt alternativ, säger hon till Aftonbladet.

Än värre är det för Miljöpartiet som minskar i väljaropinionen med 1,3 procentenheter.

Miljöpartiet backar till 3,8 procent (-1,3) och är därmed tillbaka under riksdagsspärren. 

Stödröster bakom MP:s valresultat

Inför årets riksdagsval tampades Miljöpartiet med låga siffror i flera opinionsmätningar. Men i takt med att valet närmade sig ökade väljarstödet. 

–  MP ökade strax innan sommaren och utifrån vår eftervalsanalys vet vi att det handlade om stödröster från väljare som ville säkra att partiet behöll sin riksdagsstatus, säger Karin Nelson till Aftonbladet. 

Men nu har stödrösterna försvunnit. 

Opinionsundersökningen visar att MP tappar till främst V, men en del väljare går till S.

Det gör att de båda partierna på den politiska svenska vänsterflanken noterar uppgångar.

S ökar med 1,3 procentenheter och landar på 31,6 procent . V noteras för ett stöd på 8,1 procent, vilket är en ökning med 1,3 procentenheter.

M största högerparti

Även på högerkanten noteras förändringar. SD tappar till främst M, vilket innebär att Ulf Kristerssons parti åter är Sveriges näst största parti med 20,8 procent av väljarkåren. Att jämföra med Jimmie Åkessons SD som stannar på 19,3.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för oktober jämfört med riksdagsvalet                                            

Vänsterpartiet                    8,1        +1,3

Socialdemokraterna     31,6        +1,3

Miljöpartiet                          3,8         -1,3

Centern                                  5,8         -0,9

Liberalerna                           4,7         +0,1

Moderaterna                     20,8        +1,7

Kristdemokraterna           4,7         -0,6

Sverigedemokraterna   19,3        -1,2

 

S+V+MP+C                  49,3         +0,4

S+V+MP                        43,5         +1,3

      Centern                             5,8          -0,9

M+KD+SD+L              49,5          +0,0

 

Mandatfördelning

 

S+V+MP+C       116 + 30 + 0 + 21 = 167      

S+V+MP              116 + 30 + 0 = 146

      Centern                21 = 21 

M+KD+SD+L    77 + 17 + 71 + 17 = 182

 

Mätningen är genomförd   26 september – 4 oktober.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen