26sep2025

Lågprisbutiker stoppas i Sverige

2024 12 20

Bland Sveriges 290 kommuner saknar mer än var tredje en lågprisbutik.

Totalt saknar 102 kommuner ett lågprisalternativ till de etablerade matbutikerna.

Det fastslår Konkurrensverket i en rapport.

– Det innebär att cirka en miljon invånare inte har tillgång till en lågprisbutik i sin kommun, framhåller myndigheten.

I rapporten redovisas även en kartläggning av hur matbutikerna är lokaliserade i Sverige. För många konsumenter är valfriheten begränsad, eftersom den näst närmaste butiken tillhör samma koncern som den närmaste.

– Det innebär att utbudet av varor och de priser som erbjuds kan vara i stort sett identiska då vissa dagligvaruaktörer har central prissättning, fastslår Konkurrensverket.

Vidare skriver myndigheten att frånvaron av olika dagligvaruaktörer och av lågpriskoncept kan begränsa konkurrensen samt på sikt även konsumenternas valmöjligheter.

Lågprisbutiker stoppas

Trots att en miljon invånare saknar ett lågprisalternativ stoppas många lågprisbutiker från att etablera sig i svenska kommuner.

Det rapporterar DN med hänvisning till en rapport från regeringens industrisamordnare Kristina Alvendal.

–  En del kommuner säger rent ut att ”vi behöver inget lågpris” och en del säger ”här ska vi inte ha livsmedel, det är fel placering”, säger Alvendal till DN.

– En tredje aspekt är att när kommuner i dag planerar för en ny stadsdel eller nya kvarter så planerar de inte in tillräckligt stora lokaler i bottenvåningen, så det finns helt enkelt inte plats.

”Väldigt frustrerande”

Lågpriskedjan Willys är en av flera aktörer som hindras av kommunerna.

– Det är väldigt frustrerande eftersom vi dagligen får samtal från kunder som vädjar om att vi ska etablera oss, där vi kan göra skillnad för deras vardag och ekonomi, säger Willys etableringschef Heinz Möller till tidningen.

– Det finns platser där vi försökt etablera oss i 5–10 år, vi har kämpat och kämpat för att få komma dit, men man kommer hela tiden med nya hinder.

Foto: D. Kydd

Text: Redaktionen


JUST NU: Lukasjenko sätter trupper på maxnivå

2025 10 11

En massiv insats av stridsförmåga inleds i Belarus.

Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko har beordrat en omfattande inspektion av landets väpnade styrkor.

Syftet är att föra utvalda enheter till ”högsta nivå av stridsberedskap”, rapporterar Kyiv Independent.

Full mobilisering

Försvarsministeriet beskriver nu en rad åtgärder där trupper förflyttas till förutbestämda områden och utför uppgifter enligt presidentens direktiv.

Enligt officiella uppgifter övervakas operationen noggrant av Lukasjenko själv.

– Som en del av kontrollen av vår stridsberedskap, på order av försvarsmaktens högste befälhavare, genomförs en rad åtgärder för att föra armén till högsta nivå av stridsberedskap i syfte att verifiera beredskapen, säger försvarsministeriet.

– Flera enheter kommer att genomföra en rad åtgärder för att föra dem till stridsberedskap, förflytta sig till utsedda områden och utföra de åtgärder som anges i ordern.

Inspektionen följer direkt efter de årliga mobiliseringsövningarna och syftar till att förbättra samordningen mellan lokala myndigheter och civila organisationer vid upprättande av territoriellt försvar och militärreserver.

LÄS MER: Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

Tidigare övningar

I september 2025 genomförde Belarus tillsammans med Ryssland de stora gemensamma militärövningarna Zapad-2025, där Kreml uppgav att omkring 100 000 soldater deltog.

Övningarna, som hålls vart fjärde år med fokus på försvar, har länge väckt oro i Europa.

När övningarna inleddes stängde Polen tillfälligt alla gränsövergångar mot Belarus som en försiktighetsåtgärd.

Oroande utveckling

Utvecklingen kommer i en tid då Nato-länder rapporterar misstänkt aktivitet nära de östra gränserna och drönarintrång som Europa fruktar kan vara kopplade till rysk underrättelseverksamhet.

Situationen har lett till förhöjd vaksamhet i länder som Polen, Litauen och Lettland, där militärledningar förstärker gränsövervakningen.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan har kraschat

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


JUST NU: Natoland skickar ut nästan tusen ryssar

2025 10 11

Natolandet Lettland har tagit beslut om att hundratals ryssar måste lämna landet.

Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har relationen mellan Baltländerna och Ryssland blivit oerhört ansträngd.

Nu kommer besked om att Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet, rapporterar Kyiv Independent.

841 måste lämna

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. 

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare. 

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har kraschat

“Stort skifte”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har det politiska systemet i Lettland genomgått flera seismiska förändringar, framhåller UI i rapporten.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått.

“Omvälvande”

Invasionen skakade om det politiska klimatet i Lettland rejält, menas det.

– Det initiala politiska svaret på invasionen från de flesta lettiska politiska partier förvärrade de interetniska relationerna i landet, uppger UI.

– Samtidigt utgjorde dock de skilda attityderna till invasionen bland Lettlands rysktalande befolkning ett omvälvande ögonblick för partisystemet. Nya partier har försökt att locka till sig både lettisk- och rysktalande väljare och därmed överbrygga den etnopolitiska klyfta som i årtionden har genomsyrat det lettiska partisystemet.

Läs mer: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen