Bostadshus evakueras

2023 02 27

Ett bostadshus i Sundbyberg evakueras.

Polisen har hittat ett misstänkt farligt föremål.

– Vi var inne i en lägenhet i ett tjänsteärende och då iakttogs ett föremål som har gjort att fastigheten nu evakueras, säger Ola Österling, presstalesperson på Stockholmspolisen, till SVT Nyheter.

På frågan om det är ett föremål som polisen bedömer kunna explodera, svarar Ola Österling:

– Ja, det är det.

Hela fastigheten evakueras

Bombtekniker har skickats till platsen.

Föremålet ska nu undersökas.

Samtidigt evakueras samtliga boende.

– Man håller på med evakuering, det tar sådan tid det där. Det är ingen brådska, säger Ola Österling till Aftonbladet.

Ingen person har frihetsberövats.

Vid 19.30-tiden uppger polisen att även förhandlare har skickats till platsen.

Polisen larmades till platsen vid 17-tiden.

Polisens bombtekniker

Polisens bombtekniker har i uppdrag att ta hand om och oskadliggöra föremål som misstänks vara farliga. Det kan till exempel handla om bomber och giftiga kemikalier.

Bombteknikerna arbetar dygnet runt och över hela landet.

– Polisens bombskyddsverksamhet är en så kallad nationell resurs. Det innebär att bombskyddsgrupperna kan arbeta över hela Sverige när den lokala polisen behöver hjälp med bombtekniker, uppger polisen på sin hemsida.

Så jobbar bombteknikerna

- Lokalisera det farliga föremålet.

- Bedömer om det verkligen är ett farligt föremål och, i så fall, på vilket sätt det är farligt.

- Säkrar föremålet så att det kan transporteras bort utan att explodera eller göra skada på annat sätt.

- Transporterar bort föremålet.

- Oskadliggör föremålet på ett sådant sätt att ingen kommer till skada.

- Biträder kriminaltekniker vid undersökning av föremålet och vid sök efter sekundärladdningar. Biträder vid ”post-blast”-undersökningar som innebär att efter en explosion leta efter eventuellt andra farliga/explosiva ämnen.

- Biträder insatsstyrkorna och andra enheter vid operativa insatser där farliga ämnen misstänkts kan finnas.

- Bistår med ledningsstöd till kommenderingschef och polisinsatschef vid händelser där explosiver/farliga ämnen konstaterats eller befaras.

Från bomber till nukleära ämnen

Farliga föremål kan till exempel vara:

- Explosiva ämnen som ammunition, bomber och sprängämnen

- Kemiska och biologiska ämnen som kan orsaka skada eller sjukdom

- Radiologiska och nukleära ämnen

- Utrustning

Källa: Polisen

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen