Kyrkoherde vill inte ha vaccinpass i kyrkan – Funderar på alternativ metod

2021 11 27

– Det är inte prästernas eller vaktmästarnas sak att stå och skilja på människor. Sånt där får Gud syssla med.

Det säger Karlskrona-Äspös kyrkoherde Gabriel Norrgård till SVT.

Vill se alternativ lösning

Från och med 1 december krävs det vaccinpass för inomhusevenemang med mer än 100 deltagare och kyrkan är inget undantag. Men Karlskronas kyrkoherde tycker inte att det är en bra metod.

– Vi vil hitta ett annat sätt att hantera det på, säger han.

Svårt dilemma enligt kyrkoherden

– Vi har så oerhört många sammanhang under advent och jul som överstiger 100 . Och då ställs vi inför ett svårt dilemma. Ska vi stå och scanna av vaccinpass eller ska vi hitta en annan väg. Och rent spontant vill jag nog hitta en annan lösning där man mer jobbar med kvadratmeterytan. Människor kommer att förstå om det är fullt, säger kyrkoherden till SVT.

Ökade avstånd

Karlskrona-Aspö pastorat vill istället för vaccinpass använda sig av ökade avstånd i kyrkobyggnaden.

Han har ännu inte presenterat hur en eventuell avståndsregel skulle kunna se ut men om man ska kunna följa reglerna om vaccinpass vid allmänna sammankomster med mer än 100 personer så kan en alternativ lösning vara att inte tillåta fler i kyrkan än att det blir en bit under 100 personer.

Ja och nej vid kyrkporten

– Anledningen är att man ska stå utanför en kyrka och säga ja till någon och nej till någon annan. Det blir svårt att separera människor på det viset, säger kyrkoherde Gabriel Norrgård.

Vill kunna fylla kyrkorna

Han tycker inte att det uppkomna läget känns roligt.

– Det är klart att det känns inte kul. Det är nu vi vill kunna fylla kyrkorna hur mycket som helst och fira ordentligt. Men vi har samtidigt lärt oss av den här pandemin att det enda vi vet är att vi vet aldrig något om framtiden. Vi försöker hela tiden göra det bästa utifrån läget. Vi sitter ju i samma båt alla, säger han till SVT.

ANALYS

I Norrbotten har smittskyddsläkaren meddelat att man haft problem med smittspridning just kopplat till gudstjänster vid minst tre tillfällen. Det är med andra ord klokt att idka försiktighet även när det närmar sig advent och juletid. Det bästa skyddet är att vaccinera sig och att se till att få sin tredje dos.

Foto: Svenska Kyrkan Karlskrona FB

[yop_poll id="894"]

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen