Kupp hotar Ulf Kristersson

2024 03 30

Statsminister Ulf Kristersson riskerar att sakna stöd från sin egen riksdagsgrupp i en viktig fråga.

Det handlar om förslaget till ny könstillhörighetslag, som har skapat stor splittring på flera håll i den svenska partipolitiken.

KD och SD är emot förslaget, men M och L hoppas på att få igenom det i riksdagen med stöd av S, som är för förslaget.

Nu kommer dock uppgifter om att förslaget skapar stor splittring – inom Moderaternas riksdagsgrupp.

– Det här är det i särklass mest omfattande motståndet mot ett förslag som jag någonsin har upplevt i gruppen, uppger en annan moderat riksdagsledamot som vill vara anonym, enligt Ekot.

Lättare byta juridiskt kön

Förslaget om ny könstillhörighetslag skulle bland annat innebära att åldersgränsen sänks för den som vill ändra sitt juridiska kön.

Enligt förslaget ska den som har fyllt 16 år kunna ändra sitt juridiska kön i folkbokföringen om föräldrarna godkänner det.

Men trots att M officiellt är för förslaget så möter det alltså stort motstånd internt.

Höll extramöte

Den moderata riksdagsgruppen uppges ha haft ett extrainsatt möte om könstillhörighetslagen för tre veckor sedan.

Där fick ledamöter vädra sitt tvivel, och från officiellt håll heter det att stämningen har lugnat ner sig sedan dess.

– Efter det så upplever jag att det har blivit lugnt i riksdagsgruppen kring den här frågan och att man sluter upp bakom förslaget, hävdar Johan Hultberg, moderat gruppledare i Socialutskottet.

”80 procent är emot”

Men det nya uppgifterna tyder alltså på att det fortfarande finns ett motstånd mot förslaget i den moderata riksdagsgruppen.

Det återstår alltså att se om alla ledamöter verkligen går på Kristerssons linje.

Enligt vissa källor är motståndet massivt.

– Ulf Kristersson klargjorde i höstas att det är väldigt viktigt för honom personligen att detta drivs igenom. Men 80 procent av riksdagsgruppen är emot, har en M-källa tidigare uppgett, enligt Aftonbladet.

Omröstningen ska äga rum i riksdagen den 17 april, och KD och SD hoppas fortfarande på att kunna stoppa förslaget.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen