Kungen pekar ut tre utmaningar för Sverige

2023 09 12

Klockan 14 på tisdagen inleddes riksdagens öppningsceremoni efter sommarens uppehåll.

I sedvanlig ordning förklarar Kung Carl XVI Gustaf riksmötet öppnat.

I sitt anförande passar kungen på att kommentera det politiska läget i Sverige.

Han vänder sig direkt till riksdagens politiker.

Tre utmaningar

– Ni står inför många viktiga beslut. Medborgarna förväntar sig att ni tar ert uppdrag på allvar och alltid verkar i svenska folkets intresse, säger Carl XVI Gustaf.

– Det är oroliga tider vi lever i, fortsätter kungen och pekar ut tre utmaningar som Sverige står inför:

Natomedlemskapet

– Sverige står på tröskeln till att bli medlem i Nato. I och med det inleds en ny era i svensk säkerhetspolitik, säger Carl XVI Gustaf.

Den höga inflationen

– Den höga inflationen leder till ett svårare ekonomiskt läge, kommenterar kungen.

Den grova brottsligheten och gängvåldet

– Vi ser våld till följd av olika gängkonflikter. Det sker på olika platser runt om i Sverige och drabbar syskon, föräldrar och grannar, men även skolor arbetsplatser och företag.

– Det är en fråga för hela vårt land, säger Kung Carl XVI Gustaf.

”Ställer höga krav på er”

Kungen nämner även Säpos höjning av terrorhotnivån och klimatet som han beskriver som en ”ödesfråga för Sverige”.

– Allt detta ställer höga krav på er att fatta väl avvägda beslut för medborgarnas bästa, säger kungen till riksdagsledamöterna och tillägger:

– Det finns många problem att lösa, men med ålderns rätt vill jag även säga: vi har tagit oss igenom svårigheter förut tillsammans. Om vi lär av historien har vi goda möjligheter att göra rätt framåt.

Regeringsförklaring

Efter att Kung Carl XVI Gustaf förklarade riksmötet öppnat lade statsminister Ulf Kristersson (M) fram sin regeringsförklaring, det vill säga den politik som regeringen kommer att föra kommande år.

– Regeringspartierna samarbetar med SD för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer, säger statsministern och upprepar sitt resonemang om att Tidöpartierna genomför ett paradigmskifte i svensk politik.

– Vi tar systematiskt tag i problemen, framhåller Kristersson.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen