Kungen pekar ut tre utmaningar för Sverige

2023 09 12

Klockan 14 på tisdagen inleddes riksdagens öppningsceremoni efter sommarens uppehåll.

I sedvanlig ordning förklarar Kung Carl XVI Gustaf riksmötet öppnat.

I sitt anförande passar kungen på att kommentera det politiska läget i Sverige.

Han vänder sig direkt till riksdagens politiker.

Tre utmaningar

– Ni står inför många viktiga beslut. Medborgarna förväntar sig att ni tar ert uppdrag på allvar och alltid verkar i svenska folkets intresse, säger Carl XVI Gustaf.

– Det är oroliga tider vi lever i, fortsätter kungen och pekar ut tre utmaningar som Sverige står inför:

Natomedlemskapet

– Sverige står på tröskeln till att bli medlem i Nato. I och med det inleds en ny era i svensk säkerhetspolitik, säger Carl XVI Gustaf.

Den höga inflationen

– Den höga inflationen leder till ett svårare ekonomiskt läge, kommenterar kungen.

Den grova brottsligheten och gängvåldet

– Vi ser våld till följd av olika gängkonflikter. Det sker på olika platser runt om i Sverige och drabbar syskon, föräldrar och grannar, men även skolor arbetsplatser och företag.

– Det är en fråga för hela vårt land, säger Kung Carl XVI Gustaf.

”Ställer höga krav på er”

Kungen nämner även Säpos höjning av terrorhotnivån och klimatet som han beskriver som en ”ödesfråga för Sverige”.

– Allt detta ställer höga krav på er att fatta väl avvägda beslut för medborgarnas bästa, säger kungen till riksdagsledamöterna och tillägger:

– Det finns många problem att lösa, men med ålderns rätt vill jag även säga: vi har tagit oss igenom svårigheter förut tillsammans. Om vi lär av historien har vi goda möjligheter att göra rätt framåt.

Regeringsförklaring

Efter att Kung Carl XVI Gustaf förklarade riksmötet öppnat lade statsminister Ulf Kristersson (M) fram sin regeringsförklaring, det vill säga den politik som regeringen kommer att föra kommande år.

– Regeringspartierna samarbetar med SD för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer, säger statsministern och upprepar sitt resonemang om att Tidöpartierna genomför ett paradigmskifte i svensk politik.

– Vi tar systematiskt tag i problemen, framhåller Kristersson.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen