Kungen får förändrad ekonomi

2024 09 19

Anslaget till kungahuset höjs.

På onsdagskvällen kommer uppgifter om att kungahuset kommer att få mer pengar i nästa års budget.

Årets budget för kungliga hov- och slottsstaten bedöms inte vara tillräckligt.

Enligt källor till SR så kommer anslaget för 2025 att höjas, och då uppgå till 190 miljoner kronor.

Det rapporterar SR Ekot.

Dit går pengarna

Tidöpartierna föreslår dessutom sex miljoner extra för innevarande år.

Detta efter att mer pengar har begärts då kungahuset känner att det inte räcker till för de resor och evenemang som de är inblandade i.

De nya pengarna väntas främst gå till att skärpa säkerheten kring kungafamiljen och de kungliga slotten.

Högre efterfrågan

Hovet har noterat en ökad efterfrågan på kungahusets närvaro från bland annat riksdagen, men även från myndigheter och olika organisationer.

Därför behövs nu mer pengar för att se till att det fortsatt går som det ska.

Förbättrat personskydd bedöms vara en prioritet under kommande år rent ekonomiskt.

“Finns svårigheter”

I kungahusets verksamhetsberättelse för 2023 fastslog riksmarskalken att pengarna var otillräckliga.

– I planläggningen av de officiella programmen ser vi svårigheter att tillgodose efterfrågan på deltagande från medlemmar av Kungafamiljen i den utsträckning Kungl. Hovstaterna alltid har eftersträvat. 

– Det är olyckligt inte minst då antalet förfrågningar om kungligt deltagande fortsätter att öka.

Haft dialog

Kungahuset har under en tid haft dialog med Finansdepartementet för att framföra sina åsikter.

– Riksmarskalksämbetet har under en följd av år fört en dialog med Finansdepartementet för att finna en långsiktigt hållbar finansiering av Statschefens verksamhet så att den även i framtiden kan leva upp till de högt ställda kvalitets- och säkerhetskraven. 

– Pandemiåren 2020–2022 visade påtagligt sårbarheten i nuvarande modell. Att Kungl. Hovstaternas verksamhet är beroende av intäkter från turistnäringen och oförutsägbara omvärldshändelser skapar en osäkerhet som inte är befrämjande för verksamheten.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


15 september 2025

JUST NU: Orbán krossar Ukrainas hopp i stor fråga

2025 10 01

Viktor Orbán säger nej och skapar ett enormt problem för Ukraina.

EU:s stats- och regeringschefer träffas i ett mycket viktigt toppmöte i Köpenhamn på onsdagen.

En av deltagarna är Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Redan när han var på väg till mötet gav Orbán ett besked – som innebär en riktig kalldusch för Ukraina.

Krossar Ukrainas förhoppningar

Orbán krossar Ukrainas förhoppningar om EU-förhandlingar, rapporterar TV2.

Den ungerska premiärministern svarar med ett klart nej på frågan om Ungern kommer att öppna upp för förhandlingar om ett ukrainskt EU-medlemskap, enligt kanalen.

Europeiska rådets ordförande António Costa vill ändra EU:s regler för omröstning, så att man kan fatta beslut med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet.

Förslaget skulle göra det lättare att gå vidare med Ukrainas medlemsförhandlingar, där Ungern sätter käppar i hjulen.

Men Viktor Orbán meddelar att han inte tänker vika ned sig.

– Under inga villkor, säger Ungerns premiärminister, enligt kanalen.

Kravet på enhällighet innebär att alla EU:s medlemsländer måste godkänna Ukrainas väg in i EU, och Orbáns besked är alltså att han vägrar att ge upp sitt veto som blockerar processen.

Orbán: ”Skjut ner dem”

Samtidigt fäller Viktor Orbán en oväntad kommentar om de drönare som har observerats i danskt luftrum den senaste tiden.

Orbáns förslag till lösning på problemet är kortfattat.

– Skjut ner dem. Det är allt, säger Viktor Orbán, enligt kanalen.

Den ungerska premiärministern menar att det finns ett enkelt sätt att hantera frågan om utländska drönare.

– Om det finns drönare som inte tillhör er stat, skjut ner dem, är Orbáns råd till Danmark.

Enorm bilkortege i Köpenhamn

Drygt 50 stats- och regeringschefer från EU:s 27 medlemsländer är på plats i Danmark.

Ikväll har de bjudits in till en middag på det kungliga residenset Amalienborg i Köpenhamn.

Där tas de emot av det danska kungaparet.

Den stora anslutningen till middagen innebär också att den största bilkortegen i Danmarks historia kommer att synas på Köpenhamns gator, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


1 oktober 2025

UPPGIFTER: Jättesmäll för Ryssland – tunga länder överens

2025 10 01

G7-gruppen har enats om att avsevärt skärpa sanktionerna mot Ryssland.

Ett hårt slag mot den ryska ekonomin som redan går på knäna.

G-7-gruppen består av sju av världens ledande industriländer – Frankrike, Italien, Kanada, Storbritannien Tyskland, Japan och USA.

Nu är länderna överens om att kraftigt skärpa sanktionerna mot den ryska diktaturen. Det framgår av ett dokument som Bloomberg tagit del av.

– Dokumentet beskriver en ”betydande samordnad upptrappning av åtgärder" som syftar till att minska Rysslands förmåga att föra krig och samtidigt stärka Ukrainas motståndskraft, rapporterar nyhetsbyrån.

Slår till mot flera sektorer

G7 planerar att skärpa sanktionerna mot Rysslands energisektor, finanssektor, militärindustri samt mot länder och organisationer som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner.  

– Särskilt uppmärksamhet riktas mot att begränsa den ryska oljeexporten, uppger Bloomberg.

Enligt nyhetsbyråns uppgifter kommer hårda sanktioner att riktas mot ryska oljejättar och fartyg kopplade till Rysslands skuggflotta.

Samtidigt överväger G7-länderna att använda den ryska centralbankens frysta tillgångar för att finansiera bistånd till Ukrainan.

G7-gruppen väntas ta upp frågan tillsammans med EU i slutet av oktober. Parallellt arbetar Europeiska unionen med ett importförbud av rysk naturgas samt ett förslag om att överföra 140 miljarder euro från frysta ryska tillgångar till Ukraina.

LÄS MER: Ukraina säkrar massivt avtal

Tvärvändning av USA

Uppgifterna markerar en omsvängning från USA:s sida i synen på Ryssland.

Tidigare har president Trump öppnat för att Ryssland skulle kunna återvända till G7-gruppen, som tidigare kallades för G8 när Ryssland var medlem.

Efter annekteringen av Krymhalvön 2014 uteslöts Ryssland från samarbetet.

LÄS OCKSÅ: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än till Ukraina

Foto:

Text: Redaktionen