Kungen får förändrad ekonomi

2024 09 19

Anslaget till kungahuset höjs.

På onsdagskvällen kommer uppgifter om att kungahuset kommer att få mer pengar i nästa års budget.

Årets budget för kungliga hov- och slottsstaten bedöms inte vara tillräckligt.

Enligt källor till SR så kommer anslaget för 2025 att höjas, och då uppgå till 190 miljoner kronor.

Det rapporterar SR Ekot.

Dit går pengarna

Tidöpartierna föreslår dessutom sex miljoner extra för innevarande år.

Detta efter att mer pengar har begärts då kungahuset känner att det inte räcker till för de resor och evenemang som de är inblandade i.

De nya pengarna väntas främst gå till att skärpa säkerheten kring kungafamiljen och de kungliga slotten.

Högre efterfrågan

Hovet har noterat en ökad efterfrågan på kungahusets närvaro från bland annat riksdagen, men även från myndigheter och olika organisationer.

Därför behövs nu mer pengar för att se till att det fortsatt går som det ska.

Förbättrat personskydd bedöms vara en prioritet under kommande år rent ekonomiskt.

“Finns svårigheter”

I kungahusets verksamhetsberättelse för 2023 fastslog riksmarskalken att pengarna var otillräckliga.

– I planläggningen av de officiella programmen ser vi svårigheter att tillgodose efterfrågan på deltagande från medlemmar av Kungafamiljen i den utsträckning Kungl. Hovstaterna alltid har eftersträvat. 

– Det är olyckligt inte minst då antalet förfrågningar om kungligt deltagande fortsätter att öka.

Haft dialog

Kungahuset har under en tid haft dialog med Finansdepartementet för att framföra sina åsikter.

– Riksmarskalksämbetet har under en följd av år fört en dialog med Finansdepartementet för att finna en långsiktigt hållbar finansiering av Statschefens verksamhet så att den även i framtiden kan leva upp till de högt ställda kvalitets- och säkerhetskraven. 

– Pandemiåren 2020–2022 visade påtagligt sårbarheten i nuvarande modell. Att Kungl. Hovstaternas verksamhet är beroende av intäkter från turistnäringen och oförutsägbara omvärldshändelser skapar en osäkerhet som inte är befrämjande för verksamheten.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Sällsynt rusning efter samma aktier

2025 03 31

Det pågår en svensk massflykt från amerikanska aktier.

Redan i början av mars kunde Nordnet konstatera att svenska fondsparare lämnar den amerikanska aktiemarknaden på bred front.

– Rotationen bort från USA hem mot Sverige är tydlig, sade Nordnets sparekonom Frida Bratt då.

En månad senare fortsätter flykten.

Svenskarna överger amerikanska aktier i “rask takt”, framhåller Nordnet på måndagen.

Istället sker en sällan skådad rusning till försvarssektorn.

– Det är sällan vi ser så många aktier inom en och samma sektor på listan, dessutom internationella sådana. Å andra sidan är det sällan vi ser en amerikansk president som vill ha en helt ny världsordning både ekonomiskt och militärt. Frågan att ställa sig nu är om de stora försvarsinvesteringarna redan är inprisade i aktiekurserna, säger Frida Bratt.

"Aktierna har rusat"

Saab, Mildef och Scandinavian Astor Group är några av aktörerna på listan över svenska sparares mest nettoköpta aktier under mars månad.

Även brittiska BAE Systems och tyska Rheinmetall finns på samma lista. Dessutom lockas många sparare till Swedbank och Handelsbanken,. 

– Europa står inför massiva försvarsinvesteringar som väntas lyfta såväl tillväxten som räntorna i euroområdet. Försvarsaktierna har rusat och spararna är inte sena att haka på tåget, säger Frida Bratt.

– Det har börjat talas om att intresset för USA kanske kommer tillbaka nu när den amerikanska börsen har gått ned från de tidigare höga nivåerna, men vi ser inga sådana tendenser hos Nordnets kunder i mars.

USA säljs av mer och mer

Klart är dock att säljlistan domineras av amerikanska aktier.

– Vi ser att spararna säljer av USA både på fond- och aktiesidan. Flera techjättar säljs, men också aktier som Eli Lilly och Coca-Cola. Den sistnämnda har utvecklats relativt väl i år, vilket väcker frågan om säljmotiven i vissa fall är ideologiska, konstaterar Frida Bratt. 

Mest köpa aktier bland Nordnets svenska kunder i mars:
Saab
Investor
Handelsbanken
BAE Systems
Rheinmetall
Volvo
Mildef
Swedbank
Scandinavian Astor Group
Novo Nordisk

Mest sålda aktier bland Nordnets svenska kunder i mars:
Embracer
Apple
Microsoft
Meta Platforms
Attendo
Coca-Cola
Norwergian Air Shuttle
Eli Lilly
Sinch
Ericsson

Källa: Nordnet

Text: Redaktionen


SAS säger ja – ska införa kritiserad regel för resenärer

2025 03 31

Flygjätten SAS planerar att ändra hårt omdiskuterade regler för sina passagerare.

EU går fram med ett nytt förslag om att justera nuvarande regelverk gällande ersättning vid flygförseningar.

I korthet innebär förslaget att passagerare inte ska kunna kräva ersättning förrän efter fem timmars försening – i jämförelse med tre timmar som gäller nu.

Nu har SAS gett besked om att bolaget ger grönt ljus för förslaget, rapporterar norska DinSide.

Aldrig hänt förr

Regelförändringen är helt ny.

Det har aldrig hänt tidigare att konsumenter behövt vänta nästan dubbelt så länge innan man har rätt till ersättning, enligt danska nyhetsbyrån Rizau.

Enligt SAS, som sedan februari 2025 ägs till 25,8 procent av danska staten, är de nuvarande ersättningsbeloppen för höga.

– Om resenärerna får både återbetalning och ersättning innebär de nuvarande avgifterna att resenärerna får mer pengar än de betalat för biljetten, på grund av en försening som ofta är marginell, framhåller SAS enligt DinSide.

Danmark säger ja

Det är inte bara SAS som säger ja till de nya reglerna.

Även den danska regeringen och parlamentet gör samma sak. Och nyligen fick Danmarks transportminister Thomas Danielsen mandat från norska parlamentet att förhandla om förändringarna i EU.

Men förändringen har knappast undgått kritik.

Enligt den norska motsvarigheten till Konsumentverket kan de nya reglerna försvara passagerarnas rättigheter.

– Vi upplever regelbundet att flygbolag och länder som har stora nationella flygbolag argumenterar för att reglerna måste mjukas upp till resenärernas nackdel, säger Thomas Iversen, konsumentexpert på myndigheten, till DinSide.

– Regeländringarna kommer fortfarande att behöva förhandlas mellan EU-institutionerna, vilket innebär att sista ordet i processen inte är sagt, 

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen