Kundrusning till Rusta – går ut med oväntat besked

2024 09 13

Rusta har lyft i motvind och trotsar utmanande omständigheter.

Det står klart när butikskedjan nu redovisar sina resultat från årets första kvartal.

Under perioden har Rusta stärkt lönsamheten och ökat försäljningen inom samtliga segment och dessutom höjt sin nettoomsättning med 3,7 procent jämfört med förra året.

Totalt ligger nu nettoomsättningen på 3 069 miljoner kronor och rörelseresultatet har ökat från 298 miljoner till 351 miljoner kronor.

Detta trots att varuhuset själva menar att det knappt vore möjligt under de ekonomiska förutsättningar som finns.

– Rusta uppnådde under det första kvartalet fortsatt försäljningstillväxt och stärkt lönsamhet inom samtliga segment, trots en utmanande marknad med försiktiga konsumenter, säger Göran Westerberg, vd för Rusta, i en kommentar.

"Antalet nya medlemmar ökar kraftigt"

Han understryker att förklaringen tycks finnas i att Rusta har hittat ett metodiskt sätt att arbeta på som även av allt att döma får kunder att vallfärda till butikerna.

– Genom god kostnadskontroll och högre produktivitet genom hela värdekedjan har vi stärkt bruttomarginalen, vilket resulterat i ökad vinst under kvartalet. Samtidigt ökar antalet nya medlemmar i vår kundklubb kraftigt. säger Göran Westerberg.

– Det visar på styrkan i Rustas koncept, där vår tydliga lågprisposition fortsätter att attrahera nya kunder under lågkonjunkturen. En fantastisk kundbas att bygga vidare på när konjunkturen väl vänder.

LÄS MER: Lågpriskedja expanderar i Sverige – 12 nya butiker

"Vansinniga siffror"

Beskedet är ett stort sådant för Rusta som växer som aldrig förr.

Och det finns egentligen ingenting som kan hejda lågprismarknaden, förklarade Göran Westerberg i en intervju med Di tidigare i somras.

Av kundklubbens totalt 5,6 miljoner medlemmar i Norden hade 850 000 av dem strömmat in bara under det senaste året, deklarerades det i juli.

Enligt Rusta har 80 procent av alla svenskar mellan 16 och 80 år handlat i någon av deras butiker.

– Det är vansinniga siffror. Så av runt 7,6 miljoner individer i åldersspannet, rör sig cirka 6,2 miljoner hos oss, sade Göran Westerberg till tidningen vid tillfället.

Enligt vd:n “gled man in på börsen” på en tveksam marknad i uppstarten. Utmaningen har varit att slå hjål på myten om att lågrpriskonceptet bara fungerar under svåra ekonomiska tider.

– Jag är helt övertygad om att vi har en plats på den europeiska marknaden, att vi fyller en lucka, säger Göran Westerberg till Di.

LÄS MER: Anstormning till Rusta – “vansinniga siffror”

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen