Kundrusning till Rusta – går ut med oväntat besked

2024 09 13

Rusta har lyft i motvind och trotsar utmanande omständigheter.

Det står klart när butikskedjan nu redovisar sina resultat från årets första kvartal.

Under perioden har Rusta stärkt lönsamheten och ökat försäljningen inom samtliga segment och dessutom höjt sin nettoomsättning med 3,7 procent jämfört med förra året.

Totalt ligger nu nettoomsättningen på 3 069 miljoner kronor och rörelseresultatet har ökat från 298 miljoner till 351 miljoner kronor.

Detta trots att varuhuset själva menar att det knappt vore möjligt under de ekonomiska förutsättningar som finns.

– Rusta uppnådde under det första kvartalet fortsatt försäljningstillväxt och stärkt lönsamhet inom samtliga segment, trots en utmanande marknad med försiktiga konsumenter, säger Göran Westerberg, vd för Rusta, i en kommentar.

"Antalet nya medlemmar ökar kraftigt"

Han understryker att förklaringen tycks finnas i att Rusta har hittat ett metodiskt sätt att arbeta på som även av allt att döma får kunder att vallfärda till butikerna.

– Genom god kostnadskontroll och högre produktivitet genom hela värdekedjan har vi stärkt bruttomarginalen, vilket resulterat i ökad vinst under kvartalet. Samtidigt ökar antalet nya medlemmar i vår kundklubb kraftigt. säger Göran Westerberg.

– Det visar på styrkan i Rustas koncept, där vår tydliga lågprisposition fortsätter att attrahera nya kunder under lågkonjunkturen. En fantastisk kundbas att bygga vidare på när konjunkturen väl vänder.

LÄS MER: Lågpriskedja expanderar i Sverige – 12 nya butiker

"Vansinniga siffror"

Beskedet är ett stort sådant för Rusta som växer som aldrig förr.

Och det finns egentligen ingenting som kan hejda lågprismarknaden, förklarade Göran Westerberg i en intervju med Di tidigare i somras.

Av kundklubbens totalt 5,6 miljoner medlemmar i Norden hade 850 000 av dem strömmat in bara under det senaste året, deklarerades det i juli.

Enligt Rusta har 80 procent av alla svenskar mellan 16 och 80 år handlat i någon av deras butiker.

– Det är vansinniga siffror. Så av runt 7,6 miljoner individer i åldersspannet, rör sig cirka 6,2 miljoner hos oss, sade Göran Westerberg till tidningen vid tillfället.

Enligt vd:n “gled man in på börsen” på en tveksam marknad i uppstarten. Utmaningen har varit att slå hjål på myten om att lågrpriskonceptet bara fungerar under svåra ekonomiska tider.

– Jag är helt övertygad om att vi har en plats på den europeiska marknaden, att vi fyller en lucka, säger Göran Westerberg till Di.

LÄS MER: Anstormning till Rusta – “vansinniga siffror”

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen