Kunder varnas för 14 företag – alla gör samma fel

2024 12 20

Konsumentverket har granskat 28 företag som säljer vitvaror och hemelektronik.

Nu fastslår myndigheten att mer än hälften av företagen har vilseledande marknadsföring av garantier.

Konsumentverket pekar på att garantin måste innehålla något mer än det skydd som kunder redan får genom konsumentlagen.

Hälften av företagen uppfyller inte kravet.

– Om ett företag marknadsför till exempel ett kylskåp med att det har två års garanti, men garantin inte ger dig några fördelar utöver det skydd du redan har genom konsumentköplagen, då anser vi att det är vilseledande, säger Linnéa Fernström, jurist på Konsumentverket.

– För att det ska vara okej att lyfta fram garantin i marknadsföringen måste den innehålla något mer, som fler fördelar, fortsätter hon.

Inga namn

Konsumentverket har inte publicerat namn på företagen som brustit i sin marknadsföring.

I ett uttalande uppger myndigheten att företagen har fått ta del av granskningen och att man gärna ser frivilliga rättelser.

Om problemen inte åtgärdas öppnar Konsumentverket för att gå vidare och inleda tillsynsärenden mot företag som använder sig av vilseledande marknadsföring av garantier.

– Granskningen skickas också till branschorganisationer för information att sprida till sina medlemsföretag, framhåller Konsumentverket. 

Reklamationsrätt i tre år

En uppdaterad konsumentlag trädde i kraft 2022.

Enligt lagen har konsumenter reklamationsrätt i tre år, och de första två åren är det säljaren som har ansvaret att visa att det inte rör sig om ett ursprungligt fel.

– Reklamationsrätt innebär att du kan klaga när en vara gått sönder och antingen få den lagad kostnadsfritt eller bytt mot en ny. Förutsättningen är att du inte själv orsakat skadan genom en olyckshändelse eller felhantering, förklarar Konsumentverket.

I den tidigare lagen fanns samma bestämmelser om reklamation, men bevisbördan låg hos företaget under de första sex månaderna. I den nya lagen är företagens bevistid förlängd till två år.   

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen