Krymbron attackerad

2025 06 03

Ukraina har attackerat Kjertbron – bron som förbinder den ockuperade Krymhalvön i Ukraina med det ryska fastlandet.

Det uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU.

SBU har delat ett filmklipp på X som påstås visa attacken. I videoklippet inträffar en stor explosion under bron.

– SBU har genomfört en ny unik specialoperation och attackerat Krymbron för tredje gången – den här gången under vattnet! framhåller den ukrainska säkerhetstjänsten.

Vidare uppger SBU att attacken har planerats i flera månader.

– Tidigare har vi attackerat Krymbron 2022 och 2023. I dag fortsätter vi den traditionen under vattnet. Inga illegala ryska anläggningar har en plats på vårt territorium, säger Vasyl Malyuk, chef för den ukrainska säkerhetstjänsten, i ett uttalande.

Malyuk ska personligen ha övervakat operationen och samordnat planeringen.

– Krymbron är ett absolut legitimt mål, särskilt med tanke på att fienden använder den som en transportled för att försörja sina trupper. Krym är Ukraina, och alla manifestationer av ockupation kommer att få hårda svar, säger SBU-chefen.

Se video på attacken genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Allvarliga skador 

Enligt uppgifter till Kyiv Independent har flera brofästen minerats och skadats allvarligt. Explosionen ska ha orsakats av 1 100 kilo dynamit. 

Biltrafiken på bron har stoppats helt och hållet, rapporterar Reuters. 

Det finns inga uppgifter om personskador. Ryssland har inte kommenterat attacken. 

Potentiell katastrof för Ryssland

Två större attacker mot bron har genomförts tidigare. Den första i oktober 2022 och den andra i juli 2023.

Kjertbron är en kritisk försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportled för ryska trupper. Om bron slås ut skulle det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

Vore enorm prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av ryssarna 2014 och betraktas idag av Putinregimen som en integrerad del av Ryssland. När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, då motsvarande cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

SE VIDEON PÅ EXPLOSION GENOM ATT KLICKA HÄR (LÄNK TILL SBU:s HEMSIDA)

Foto: Ukrainas säkerhetstjänst SBU

Text: Redaktionen

JUST NU: EU lovar medlemsland – ska skyddas från Trump

2025 10 30

EU går ut med ett löfte till ett medlemsland – för att skydda mot Donald Trump.

Som bekant har den amerikanska presidenten satt press på Natos medlemsländer vad gäller anslagen till försvaret.

Procentsatsen har höjts och många europeiska Natoländer arbetar för att få igång den inhemska vapenindustrin och satsa mer pengar på försvaret.

Ett land som inte betraktar ämnet med samma intensitet är Spanien – som Trump flera gånger har uttryckt irritation gentemot.

Trump förbannad

Spanien vill inte lägga några fem procent på försvaret.

Av den anledningen har USA:s president hotat med att straffa Spanien – genom tullar.

– Jag tycker att det är mycket respektlöst mot Nato, har Trump sagt tidigare.

– Jag funderade faktiskt på att ge dem handelssanktioner genom tullar på grund av vad de gjorde. Jag kanske gör det.

EU ska skydda

Samtidigt är USA och EU redan överens om ett nytt handelsavtal.

Olof Gill, kommissionens talesperson för handel, lovar att Spanien ska skyddas från Trump.

– Vi kommer att svara på lämpligt sätt, precis som vi alltid gör, på alla åtgärder som vidtas mot en eller flera av våra medlemsstater, säger han till Euronews.

– Vi har nu ett handelsavtal mellan EU och USA på plats. Detta är en plattform för att hantera alla ytterligare handelsrelaterade frågor.

Läs mer: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

“Tas inte seriöst”

Från spanskt håll menas det att man bidrar på många sätt till Nato – bland annat genom att skicka många styrkor till övningar.

Men Trump är inte nöjd med det – utan vill att Madrid ska lägga pengar på försvaret som andra Nato-länder gör.

– Hotet tas inte på allvar på den militära nivån, har dock en högt uppsatt Nato-källa sagt enligt Politico.

“Reagerar lugnt”

Den anonyma källan förklarar vidare att det inte tycks råda någon större stress i Spanien.

– Spanjorerna reagerar lugnt.

Läs mer: Ryssland bekräftar jätteproblem – går fyra gånger långsammare

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Enormt hälsoproblem kan lösas – helt ny upptäckt

2025 10 30

Industriellt framställda kemikalier – så kallade PFAS – är ett stort problem i Sverige.

Miljögifterna är svårnedbrytbara och har upptäckts i allt från vin på Systembolaget till kräftor i matbutiker.

Minst två miljoner svenskar har dessutom förhöjda halter av PFAS i sitt dricksvatten, enligt en granskning från Naturskyddsföreningen.

Ett allvarligt hälsoproblem.

– Vissa PFAS är reproduktionsstörande och cancerframkallande. Forskning visar också att PFAS i blodet kan göra så att färre antikroppar bildas efter vaccination, framhåller Naturskyddsföreningen.

Stor upptäckt

Nu kan det stora hälsoproblemet ha fått en lösning. 

Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att vissa läkemedel kan få PFAS att lämna kroppen betydligt snabbare.

Det handlar om två läkemedel – det kolesterolsänkande preparatet kolestyramin och systerpreparatet kolesevelam.

Läkemedlen testades på tio personer, 25 till 47 år gamla, under en tremånadersperiod. PFAS-halterna i kroppen sjönk rejält hos testdeltagarna.

– Under tolv veckor utan läkemedel sjönk nivån av de studerade PFAS-ämnena med några få procent, medan perioden med läkemedel gav sänkningar på som mest 40 procent för ett av ämnena, säger Axel Andersson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ledare av studien.

LÄS MER: Covid-19 har förändrats – första gången någonsin

Krävs mer studier

Forskarna har kunnat fastslå att läkemedlen får miljögifterna att lämna kroppen snabbare. Det krävs dock mer forskning för att kunna avgöra vilka hälsofördelar behandlingen har.

– I grupper med höga halter av PFAS i blodet kan läkemedel användas för att sänka halterna och påskynda den annars långsamma utsöndringen, det är det ingen tvekan om, men det behövs mer forskning framöver för att påvisa eventuella hälsovinster på både kort och lång sikt med att sänka halterna snabbare. Det är också viktigt att väga hälsofördelar mot eventuella risker, säger Axel Andersson.

LÄS OCKSÅ: Hastighetsgräns införs för fotgängare – så fort får man gå 

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen