Kronofogden säger nej – kraftig förändring

2023 02 15

Under 2022 ansökte 25 658 personer om skuldsanering.

Det är en minskning med 2 417 personer jämfört med samma tid förra året.

I januari 2023 har dock ansökningarna ökat igen.

– Vi vet inte om det är det är det ekonomiska läget i Sverige som gör att antalet ansökningar ökar just nu, det kan bero på flera faktorer, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Färre får ett ja

En siffra som även ökat är antalet avslag från Kronofogden.

Procentuellt sett får allt färre ja på sin ansökan om skuldsanering. För fem år sedan var andelen beviljade ansökningar cirka 60 procent. Under 2022 sjönk den siffran till 35 procent.

Trenden håller i sig.

Antalet beviljade skuldsaneringar sjönk från 11 661 år 2021 till 10 182 under fjolåret.

Flera kriterier

För att Kronofogden ska bevilja en ansökan om skuldsanering krävs följande:

- Den skuldsatta ska ha gjort tydliga ansträngningar för förbättra sin situation, till exempel försökt att öka inkomsterna och minska kostnaderna.

- Ett annat kriterium är att personen inte kan betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid.

- Hur lång den perioden är varierar, men det kan handla om allt från sju till femton år beroende på personens situation.

Krav på ansträngning  

Per-Olof Lindh framhåller att personer som ansöker måste ha uppvisat att de försökt öka inkomsterna och minskat kostnaderna.

– Du behöver både ha koll på dina inkomster, utgifter och skulder, och kunna visa att du ansträngt dig för att förbättra din situation, understryker han.

Fakta skuldsanering

Skuldsanering innebär i regel att du:

- betalar hela eller delar av din skuld enligt en betalningsplan

- lever på existensminimum – inkomst däröver går till att betala din skuld

- är skuldfri efter fem år

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen