Kronofogden säger nej – kraftig förändring

2023 02 15

Intresset för att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden är fortsatt stort bland svenska folket.

Under 2022 ansökte 25 658 personer om skuldsanering.

Det är en minskning med 2 417 personer jämfört med samma tid förra året.

I januari 2023 har dock ansökningarna ökat igen.

– Vi vet inte om det är det är det ekonomiska läget i Sverige som gör att antalet ansökningar ökar just nu, det kan bero på flera faktorer, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Färre får ett ja

En siffra som även ökat är antalet avslag från Kronofogden.

Procentuellt sett får allt färre ja på sin ansökan om skuldsanering. För fem år sedan var andelen beviljade ansökningar cirka 60 procent. Under 2022 sjönk den siffran till 35 procent.

Trenden håller i sig.

Antalet beviljade skuldsaneringar sjönk från 11 661 år 2021 till 10 182 under fjolåret.

Flera kriterier

För att Kronofogden ska bevilja en ansökan om skuldsanering krävs följande:

- Den skuldsatta ska ha gjort tydliga ansträngningar för förbättra sin situation, till exempel försökt att öka inkomsterna och minska kostnaderna.

- Ett annat kriterium är att personen inte kan betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid.

- Hur lång den perioden är varierar, men det kan handla om allt från sju till femton år beroende på personens situation.

Krav på ansträngning

Per-Olof Lindh framhåller att personer som ansöker måste ha uppvisat att de försökt öka inkomsterna och minskat kostnaderna.

– Du behöver både ha koll på dina inkomster, utgifter och skulder, och kunna visa att du ansträngt dig för att förbättra din situation, understryker han.

Fakta skuldsanering

Skuldsanering innebär i regel att du:

- betalar hela eller delar av din skuld enligt en betalningsplan

- lever på existensminimum – inkomst däröver går till att betala din skuld

- är skuldfri efter fem år

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen