Kronofogden säger nej – kraftig förändring

2023 02 15

Intresset för att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden är fortsatt stort bland svenska folket.

Under 2022 ansökte 25 658 personer om skuldsanering.

Det är en minskning med 2 417 personer jämfört med samma tid förra året.

I januari 2023 har dock ansökningarna ökat igen.

– Vi vet inte om det är det är det ekonomiska läget i Sverige som gör att antalet ansökningar ökar just nu, det kan bero på flera faktorer, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.

Färre får ett ja

En siffra som även ökat är antalet avslag från Kronofogden.

Procentuellt sett får allt färre ja på sin ansökan om skuldsanering. För fem år sedan var andelen beviljade ansökningar cirka 60 procent. Under 2022 sjönk den siffran till 35 procent.

Trenden håller i sig.

Antalet beviljade skuldsaneringar sjönk från 11 661 år 2021 till 10 182 under fjolåret.

Flera kriterier

För att Kronofogden ska bevilja en ansökan om skuldsanering krävs följande:

- Den skuldsatta ska ha gjort tydliga ansträngningar för förbättra sin situation, till exempel försökt att öka inkomsterna och minska kostnaderna.

- Ett annat kriterium är att personen inte kan betala tillbaka sina skulder inom överskådlig tid.

- Hur lång den perioden är varierar, men det kan handla om allt från sju till femton år beroende på personens situation.

Krav på ansträngning

Per-Olof Lindh framhåller att personer som ansöker måste ha uppvisat att de försökt öka inkomsterna och minskat kostnaderna.

– Du behöver både ha koll på dina inkomster, utgifter och skulder, och kunna visa att du ansträngt dig för att förbättra din situation, understryker han.

Fakta skuldsanering

Skuldsanering innebär i regel att du:

- betalar hela eller delar av din skuld enligt en betalningsplan

- lever på existensminimum – inkomst däröver går till att betala din skuld

- är skuldfri efter fem år

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Fasansfull syn på ryska flygplatser – ”aldrig sett i hela mitt liv”

2026 01 05

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter att slå tillbaka hårt mot landet.

Många ryssar har de senaste åren valt att lämna sitt hemland och sökt sig västerut.

Den oberoende ryska nyhetssajten Meduza har ställt en fråga till emigrerade ryska medborgare, som har besökt sitt hemland de senaste åren, hur de upplever sitt fosterland idag.

Hundratals har svarat.

– Min hemregion är förstörd, säger en tidigare invånare i den ryska staden Primorsk, rapporterar finska Iltalehti.

”Aldrig sett i hela mitt liv”

Flera av de som skickat in svar kommenterar också den stora ökning av antalet funktionshindrade som kommer tillbaka från kriget i Ukraina.

En svarande, under namnet Vladimir, menar att han ser många soldater som kommer hem till de ryska flygplatserna på kryckor eller utan armar och ben.

– I hela mitt liv har jag aldrig sett så många funktionshindrade, inte ens under krigen i Tjetjenien eller Afghanistan, uppger han.

”Många har proteser”

En annan som svarat nyhetssajten, Rita som nu bor i Spanien, anser att Ryssland har gått bakåt i utvecklingen, och nu påminner om situationen på 1990-talet.

– Köpcentrum är indelade i de för de rika och de för de fattiga. Istället för en gräsmatta finns det nu en marknad mittemot mitt hus som säljer kinesiska produkter, uppger hon till nyhetssajten.

– Det finns många som har proteser. Det känns som att detta inte är min stad.

”Nästan tomma”

En röst från Tyskland, under namnet Danila, beskriver sin forna hemstad Lipetsk.

– Det finns inga människor. Parker, köpcentrum, hotell och huvudgator är nästan tomma, uppger han.

Han beskriver också hur infrastrukturen blivit sämre och ekonomin backar.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: 1,2 miljoner – Putins mardrömssiffra växer

Tvärtom i Moskva

Enligt Alina, som är bosatt i Israel, är Moskva ett undantag.

Där satsar den ryska ledningen på att upprätthålla bilden av framgång och att minska påverkan av kriget.

– Den enda påminnelsen om kriget är reklamskyltarna som visar hjältarna från den ”specialmilitära operationen”, uppger hon, rapporterar Iltalehti.

– Men ingen pratar om en specialoperation. Det är förmodligen ett sätt att stänga ute nyheterna och skydda din egen mentala hälsa.

LÄS MER: ”Vi tror inte på honom” – Trump avfärdar Putin

Foto: Ivan Shimko

Text: Redkationen