KRONKOLLAPS: ”Strategin har misslyckats”

2023 05 24

På onsdagen noterar den svenska valutan sin svagaste nivå mot euron sedan 2009, rapporterar Di.

Kronan har försvagats med drygt 5 öre mot euron.  

Det innebär att den svenska valutan ligger på 11,49 kronor per euro, vilket i sin tur innebär att kronan försvagats med omkring 3 procent sedan årsskiftet, uppger Di.

Det är den svagaste noteringen sedan finanskrisen 2009.

”Strategin har misslyckats”

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, ser dystert på utvecklingen.

– Svenska kronan tycks aldrig vilja ge upp möjligheten att sätta ett nytt svaghetsrekord mot bland annat euron.

– Tufft för Riksbanken - strategin att sälja statspapper för att få en starkare krona har misslyckats (hittills). Nu får inflationen - allt annat lika - mer kraft, skriver han på Twitter.

Revanschen dröjer

Under onsdagsmorgonen släppte Handelsbanken sin nya konjunkturrapport.

Enligt bankens experter förväntas kronan vara svag under en längre tid.

Svenska folket kan få vänta fram tills årsskiftet innan den illavarslande trenden vänder.

Därefter kommer kronan succesivt att stärkas när konjunkturoro och ränteskillnader minskar, förutspår Handelsbanken. 

– På några års sikt ser vi kronan handlas mot euron runt 10 kronor och mot dollarn runt 8,50 kronor, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefekonom.

I dag ligger kronan på cirka 10,66 kronor per dollar.

Riksbankens plan

Riksbanken har agerat för att stärka kronan.

I april började Riksbanken sälja statsobligationer så att innehavet av värdepapper minskar i snabbare takt.

– Såväl försäljningen av statsobligationer som den ökade mängden riksbankscertifikat väntas framförallt bidra till att riskfria marknadsräntor stiger något och att mängden säkra och lätt omsättningsbara tillgångar på den svenska marknaden ökar.

– Detta kan underlätta för utländska aktörer att investera i svenska tillgångar och dessutom förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt. Sammantaget kan detta bidra till en starkare krona och förbättra Riksbankens möjligheter att dämpa inflationen, framhöll Riksbanken i ett uttalande.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen