Kronan rasar

2024 11 14

Kronan rasar i värde mot den amerikanska valutan.

På torsdagen kostar en dollar över 11 kronor.

Det är den lägsta kronkursen sedan november 2023, rapporterar Di.

Kronan tappar även mark mot euron.

En euro kostar nu 11,61 kronor.

Kronans återhämtning skjuts upp

Storbanken SEB räknar med att kronan kommer försvagas ytterligare framöver.

– En starkare dollar, svagare euro och ännu svagare krona är en naturlig konsekvens av Trumps seger i valet, bland annat på grund av troliga konsekvenser av tullar och möjligt handelskrig. Att tillväxt och räntor i USA och euroområdet inte konvergerar på det sätt vi tidigare räknat med, bidrar också, framhåller banken i en färsk analys.

Tidigare har SEB räknat med att kronan kommer stärkas under 2025. Efter Donald Trumps valseger har banken tvingats justera ned prognosen.

Finns positiva signaler 

Det finns dock fortfarande faktorer som tyder på att den svenska valutan kan återhämta sig något.

–Kronan är alltjämt undervärderad och den tillväxtuppväxling som vi förväntar oss för Sverige är främst driven av bättre förutsättningar för svenska hushåll, skriver SEB:s analytiker och tillägger:

– Vi förväntar oss därför att kronan så småningom kommer börja stärkas igen under 2025. Den mindre kronvänliga globala miljön gör dock att återhämtningen, framför allt mot dollarn, inte kommer att vara lika kraftig som vi tidigare prognosticerat.

Flera frågetecken kvarstår

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson räknar med att Trump kommer höja tullarna ordentligt, vilket delvis kommer ske på bekostnad på utveckling i omvärlden.

Magnusson konstaterar dock att situationen är svårbedömd.

– Höga tullar kan skada även USA:s ekonomi och därför tror vi att både nivåer och varaktighet blir föremål för förhandling. Än så länge är därför både tillväxt- och inflationseffekter från Trumps handelspolitik svårbedömda, säger han.  

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen