Kronan faller

2024 07 25

Svenska kronan har under dagen fallit kraftigt.

Den svaga svenska kronan har det fortsatt kämpigt mot euron och dollarn.

Under torsdagen uppnåddes en ny bottennivå.

Vid lunchtid hade kronan fallit med nästan 8 öre till drygt 11,76 mot euron, rapporterar DI.

Det är årslägsta för kronan mot euron.

Även norska kronan svag

Vid samma tid hade kronan även fallit mot dollarn med 6 öre till 10,85.

Samtidigt är det också fortsatt tungt för den norska kronan, som sjönk under 12 kronor per euro, enligt tidningen.

Både den svenska och den norska kronan är alltså svaga just nu, vilket bland annat tros bero på oro på finansmarknaderna.

Kan återhämta sig

Vissa menar dock att både den svenska och den norska kronan har chans att återhämta sig framöver.

– Vi medger att det är en risk att pricka en botten för den norska och den svenska kronan under rådande omständigheter med hög volatilitet, skriver ING:s valutastrateg Francesco Pesole i ett kundbrev, enligt tidningen.

– Men tekniska faktorer, fundamentala faktorer och att marknaden cementerar sin tro på lättnader från Fed talar alla för en återhämtning, tillägger han.

Varit svag länge

Senare under dagen har kronan återhämtat sig lite mot euron, som i skrivande stund kostar 11,73, och mot dollarn som kostar 10,79.

Hur det blir framöver återstår att se.

Kronan har försvagats under en längre tid, euron har till exempel blivit 12 procent dyrare på tre år, enligt DN.

Den svaga kronan har länge varit föremål för debatt, bland annat från folk som förespråkar att Sverige ska införa euron.

För ett tag sedan gick IMF ut och sade att kronan är ”världens mest undervärderade valuta”.

Den svenska kronan är undervärderad med 17 procent, fastslog den internationella valutafonden då.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Ny kafferegel i Sverige – 70 procent vet inte om det

2025 05 23

Den 1 januari 2024 infördes en ny så kallad “kaffelag” i Sverige.

Sedan dess har det snart gått ett och ett halvt år.

Och knappt någon känner till att den har införts.

Det handlar om lagen som kräver att restauranger och kaféer måste erbjuda kunden flergångsalternativ när man köper mat eller dryck som takeaway. En nödvändig lag som dock helt tycks ignoreras, framhåller Håll Sverige Rent efter en ny Novusundersökning.

– Lagen har potential att minska nedskräpningen, men den efterlevs inte. Det krävs praktiska lösningar och mer information till konsumenterna om vi ska lyckas minska berget av engångsplast, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett uttalande.

70 procent känner inte till den

Enligt undersökningen är det bara nio procent av takeawaykunder som erbjudits en mugg eller annan behållare som kan återanvändas.

Samma rapport visar att 72 procent av svenska folket inte ens känner till att lagen finns.

Och hade kännedomen varit större skulle lagen sannolikt efterlevas mer. Enligt Håll Sverige Rent är det 61 procent som är positiva till regeln.

– Folk är inte emot förändringen, tvärtom. Däremot vet de flesta inte om att de har möjligheten att få sin takeaway-kaffe i flergångsmugg, säger Johanna Ragnartz.  

LÄS MER: Nya regler när du går på restaurang – infördes i mars

Pressad bransch

Antalet engångsmuggar med plast har stigit kraftigt på 2020-talet.

Från 1 055 miljoner år 2022 ökade antalet till 1 256 miljoner året därpå. Motsvarande siffra för matlådor var 858 miljoner år 2023, enligt Naturvårdsverket.

Det beskrivs som ett enormt slöseri med resurser och en stor bov i nedskräpningen i städer och i naturen.

I branschen talas det om stora utmaningar.

– Den här lagstiftningen har landat i knät på en redan pressad bransch och det saknas stöd och finansiering från offentligt håll. Brist på information till konsumenter bidrar starkt till att flergångsalternativen inte efterfrågas, säger Clara Lidberg på Panter, ett företag som erbjuder återanvändbara kärl.

LÄS MER: OLW lanserar oväntad chipssmak – “Tydlig efterfrågan”

Foto: A. Nee resp C. Ciftci

Text: Redaktionen