13 oktober 2025

Kritiskt läge inför långhelgen – fyra virus dominerar

2023 01 04

De senaste veckorna har en stor del av det svenska folket varit sjuka en eller två gånger.

Orsaken är den omfattande smittspridningen av fyra virusvarianter.

Covid-19, influensan, RS-viruset och vinterkräksjukan sprids samtidigt och snabbt.

Risken att insjukna igen är stor.  

– Har man covid den här veckan så kan man istället bli förkyld med influensa eller något annat veckan därpå, säger Johan Nöjd, smittskyddsläkare i Region Uppsala, till SVT Nyheter.

Kritiskt läge

Det är följaktligen ett högt tryck på sjukvården inför årets värsta dagar, trettondagshelgen.

–  Två regioner har gått upp i förstärkningsläge och på flera sjukhus är läget redan kritiskt, rapporterar DN.

– Infektionstrycket är stort, och det är influensan som ökar allra mest. Det vi gör nu inför trettonhelgen är att förstärka ännu mer än vad vi hade räknat med, säger Christophe Pedroletti, vd på Danderyds sjukhus, till tidningen.

”Aldrig sett en så ansträngd situation”

På barnavdelningen på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås har man behövt dubbla antalet vårdplatser.

Framför allt ökar antalet inläggningar på grund av RS-viruset. Flera barn har under de senaste veckorna drabbats av viruset. 

– Jag har aldrig sett en så ansträngd situation på vår barnavdelning, säger Erica Cedervret Nilsson, verksamhetschef på avdelningen kvinna-barn, till DN.  

Hon berättar att flera i personalstyrkan tvingas jobba extrapass och övertid.

Men sjukhuset ser även över andra alternativ.

– Nu i dagarna tittar vi också på möjligheter att bemanna med personal som inte jobbar på sjukhuset. Vi ser över om vi till exempel kan få hjälp från primärvård och barn- och ungdomsmottagningar, säger Erica Cedervret Nilsson till DN.

Kritiskt läge inför långhelgen

Region Skåne varnar för att läget är kritiskt inför långhelgen.

– Vi ser fortsatt spridning av RS-virus och covid-19, men framför allt ser vi att antalet smittade i influensa fortsätter att öka, säger Eva Gustafsson, biträdande smittskyddsläkare i Region Skåne, i ett pressmeddelande.

Under jul- och nyårshelgen har söktrycket till sjukhusens akutmottagningar varit högt och i vården förbereder man sig nu för att hantera den kommande trettondagshelgen på bästa sätt.

– Bemanningssituation är fortfarande ansträngd. Våra medarbetare drar ett tungt lass just nu, inte minst genom att täcka upp kollegor som är sjuka eller behöver ta hand om sjuka barn. Men vi har full fokus på att se till att alla i Skåne ska få kunna få den vår de behöver, säger Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne.

Patienter, som inte har allvarliga symptom, kan få vänta länge.

– Söker man sig till akuten med väldigt lindriga symptom kan man få vänta rätt länge. Det är klart att man ska söka vård om man är sjuk och akuten finns där när du är akut sjuk eller har skadat dig. Men är det inte akut är det bäst att vända sig till sin vårdcentral, 1177 eller kvälls- och helgmottagningarna för att få hjälp, säger Pia Lundbom.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen