Kritiserat påskpynt byts ut i hela Sverige – det här ersätter

2025 04 14

I princip hela Sverige säger nej till ett kritiserat påskpynt.

År 2016 var det endast nio av 290 kommuner som uppgav att de skippar fjädrar när offentliga miljöer ska påskpyntas.

Nu ser det helt annorlunda ut.

Inför årets påskvecka har 283 kommuner deklarerat att de säger nej till fjädrar, enligt en kartläggning från Djurens rätt.

Kommer från "problematiska djurfabriker"

Fjädrar i påskriset upplevs möjligen som en liten fråga för många, men pyntet har kritiserats hårt av framför allt djurrättsorganisationer.

Många av de färgglada fjädrarna kommer från fåglar, inte sällan från kalkoner uppfödda i USA:s köttindustri “under mycket problematiska förhållanden”, uppger Djurens rätt.

– När kommuner väljer bort att köpa in stora volymer fjädrar från problematiska djurfabriker gör det en otroligt stor skillnad för djuren, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, i ett uttalande.

Ersätts av andra alternativ

I de 283 av 290 svenska kommunerna som i år väljer bort fjädrarna kommer i flera fall annat pynt att ersätta. Det handlar då om fjäderfritt material, eller i vissa fall inget pynt överhuvudtaget.

– Det finns många djurvänliga alternativ, i stället för att använda fjädrar från fåglar som far illa, säger Camilla Bergvall.

Djurens rätt beskriver kommunernas val som en stor framgång.

– Att allt fler kommunerna väljer bort fjädrar är ett tydligt steg framåt för mer hållbara och djurvänliga traditioner, samtidigt som det visar att vår kartläggning gör skillnad. Vi ser en stark och positiv förändring där fler kommuner inser vikten av att ta hänsyn till djuren, säger Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens rätt.

"Logiskt och rätt"

En av kommunerna som var tidigt ute med att säga nej till påskfjädrar var Örnsköldsvik.

Redan 2017 valde kommunen bort pyntet.

Ett enkelt beslut och ingen större uppoffring, enligt Mikael Kristiansson från kommunen.

– Vi diskuterade hur fåglar far illa. Det kändes logiskt och rätt, sade han till SVT vid tillfället.

Se hela listan över vilka kommuner som säger nej till fjädrar genom att klicka här.

Foto:  Noé Villalta Photography resp G. Tutu resp Green Yoshi 

Text: Redaktionen

JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Svenskar som jobbar kommer att tvingas betala för flera av Socialdemokraternas nya förslag.

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättebesked från Lidl

2025 06 02

Lidl växer så det knakar.

Sedan 2020 har lågpriskedjan ökat sin omsättning med 43 procent. Det senaste verksamhetsåret landade omsättning på nästan 19 miljarder kronor – en ökning med omkring två procent.

Flera nya butiker

Nu planerar Lidl att öppna sju nya butiker i Sverige. Butikerna ska slå upp portarna i bland annat Sollefteå, Mora och Borås. Den långsiktiga ambitionen är att dagens 205 butiker ska utökas till hela 300 butiker.

Men det finns orosmoln på himlen. Lidl:s tillväxttakt hämnas av en krånglig byråkrati. Det menar Jakob Josefsson, som är vd  för Lidl Sverige.  

–  Lidl Sverige har haft en stark försäljningsutveckling under de senaste fem åren. Nu börjar det bli tufft att växa ytterligare på befintlig butiksyta, säger han och tillägger:

– Vår fortsatta tillväxt hämmas av utmaningarna att öppna nya butiker, bland annat som en följd av hur det kommunala planmonopolet tillämpas. Det missgynnar i slutändan konsumenterna som inte får ta del den prispress som ökad konkurrens leder till.

LÄS MER: Klädföretag i konkurs efter 43 år | Ekonomibladet

Från rött till grönt

Trots stora ekonomiska utmaningar och stigande råvarupriser gick Lidl med vinst under det senaste verksamhetsåret efter flera år med röda siffror.

Rörelseresultatet landade på omkring 100 miljoner kronor.  

Ett styrkebesked, betonar vd Jakob Josefsson.

– Genom fortsatt fokus på att effektivisera våra processer, med bibehållen personalstyrka, har vi tillsammans lyckats vända till vinst och visat att vi har en långsiktigt hållbar affärsmodell. Ett stort tack till alla Lidls engagerade medarbetare som gjort det möjligt, säger Lidl-chefen.

– Dessutom ett tack till alla våra kunder som valt och fortsätter välja Lidl för högsta kvalitet till branschens bästa pris.

LÄS MER: Coop-butik stänger efter 40 år – en av de största i staden | Ekonomibladet

Foto: K. Przybylak

Text: Redaktionen