Kritikstorm mot teater – använde ”förbjudet ord”

2024 04 22

Skarp kritik riktas mot ett panelsamtal om rasism med avstamp i den så kallade ”Tintin-gate” (böcker med rasistiska inslag plockades bort från bibliotek).

Kulturhuset arrangerade eventet i lördags. Under samtalet använde flera personer i publiken N-ordet, vilket har väckt starka reaktioner.

Statsvetaren och författaren Barakat Ghebrehawariat, som deltog i panelen, bad personerna att utrycka sig annorlunda, men fick inget gehör. Då valde han att lämna scenen.

Nu är han mycket besviken på att arrangören inte ingrep när personerna fortsatte att använda det omstridda ordet. 

– Jag kände mig ensam, ledsen, besviken och, i någon mening, otrygg. N-ordet är ett flagrant rasistiskt begrepp, inget ord som befinner sig i gråzonen. Jag tycker att det är ett absolut minimum att offentligt finansierade institutioner kliver in och säger ifrån när det används i samtal de arrangerar, framhåller Barakat Ghebrehawariat i ett inlägg på sociala medier.

Vidare skriver författaren att han vill diskutera saken på ett ”högre plan” och att det inte är första gången som han är med om att folk använder N-ordet.

– Faktum är att rasistiska tillmälen ofta används under samtal och föreläsningar och jag vill gärna poängtera att det aldrig någonsin hänt att en uppdragsgivare eller arrangör klivit in och markerat mot rasism. Det har alltid varit jag själv som sagt ifrån, men det ska inte ligga på individen, det är ett institutionellt ansvar.

Ber om ursäkt

Linda Beijer är kulturchef på Kulturhuset Stadsteatern.

Efter kritiken väljer hon att be om ursäkt.

– Hade jag själv varit i rummet hade jag bett om att inte använda den typen av ord. Uppenbarligen kunde vi gjort något annorlunda, säger hon till SVT Nyheter.

Vidare meddelar Beijer att teatern ska publicera ett offentligt inlägg där man avser att be om ursäkt för att moderatorn inte markerade eller avbröt samtalet.

”Märkligt om man inte kan hantera det”

Författaren och journalisten Ola Wong deltog även i panelsamtalet. Han tycker inte att Kulturhuset ska be om ursäkt.

–  Jag tycker att om man går in i en debatt om gamla kulturdebatter som handlar om just det ordet så är det märkligt om man inte kan hantera det, säger han till Expressen.

Foto: Kulturhuset Stadsteatern

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen