Kritikstorm mot teater – använde ”förbjudet ord”

2024 04 22

Skarp kritik riktas mot ett panelsamtal om rasism med avstamp i den så kallade ”Tintin-gate” (böcker med rasistiska inslag plockades bort från bibliotek).

Kulturhuset arrangerade eventet i lördags. Under samtalet använde flera personer i publiken N-ordet, vilket har väckt starka reaktioner.

Statsvetaren och författaren Barakat Ghebrehawariat, som deltog i panelen, bad personerna att utrycka sig annorlunda, men fick inget gehör. Då valde han att lämna scenen.

Nu är han mycket besviken på att arrangören inte ingrep när personerna fortsatte att använda det omstridda ordet. 

– Jag kände mig ensam, ledsen, besviken och, i någon mening, otrygg. N-ordet är ett flagrant rasistiskt begrepp, inget ord som befinner sig i gråzonen. Jag tycker att det är ett absolut minimum att offentligt finansierade institutioner kliver in och säger ifrån när det används i samtal de arrangerar, framhåller Barakat Ghebrehawariat i ett inlägg på sociala medier.

Vidare skriver författaren att han vill diskutera saken på ett ”högre plan” och att det inte är första gången som han är med om att folk använder N-ordet.

– Faktum är att rasistiska tillmälen ofta används under samtal och föreläsningar och jag vill gärna poängtera att det aldrig någonsin hänt att en uppdragsgivare eller arrangör klivit in och markerat mot rasism. Det har alltid varit jag själv som sagt ifrån, men det ska inte ligga på individen, det är ett institutionellt ansvar.

Ber om ursäkt

Linda Beijer är kulturchef på Kulturhuset Stadsteatern.

Efter kritiken väljer hon att be om ursäkt.

– Hade jag själv varit i rummet hade jag bett om att inte använda den typen av ord. Uppenbarligen kunde vi gjort något annorlunda, säger hon till SVT Nyheter.

Vidare meddelar Beijer att teatern ska publicera ett offentligt inlägg där man avser att be om ursäkt för att moderatorn inte markerade eller avbröt samtalet.

”Märkligt om man inte kan hantera det”

Författaren och journalisten Ola Wong deltog även i panelsamtalet. Han tycker inte att Kulturhuset ska be om ursäkt.

–  Jag tycker att om man går in i en debatt om gamla kulturdebatter som handlar om just det ordet så är det märkligt om man inte kan hantera det, säger han till Expressen.

Foto: Kulturhuset Stadsteatern

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen