Kritikstorm mot SD-topp – uttalande upprör många

2025 09 03

Under gårdagskvällens Aktuellt i SVT debatterade kulturminister Parisa Liljestrand (M) och Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawar Redar regeringens nya kulturkanon, som innehåller 100 verk inom bland annat litteratur, film, musik och konst.

SD-toppen Jessica Stegrud kommenterade debatten i ett inlägg på X. Hon lade fokus på debattörernas ursprung.

– Talande ändå att det är en svenskfödd kurd och en perser som debatterar en svensk kulturkanon i Aktuellt, skrev Stegrud.

Kommentaren får flera politiker att reagera – bland annat kulturministern själv.

– Jag kom till Sverige när jag var tre år. Det här är det land där jag vuxit upp, och den enda plats på jorden som jag skulle vilja kalla för hem. Det är en oerhörd ära att få vara vårt lands kulturminister. Tycker Jessica Stegrud att vi inte borde delta i debatten på grund av vårt ursprung? skriver Liljestrand på Instagram.

”Har inte alls förändrats”

Lawen Redar reagerar också på Stegruds inlägg.

– Det här visar att Sverigedemokraterna inte alls har förändrats, att partiet håller fast vid sina rötter. Ledande företrädare menar att man inte kan bli svensk. Inte ens vi som är födda i Sverige och som har svenskan som vårt första språk ingår i Sverigedemokraternas Sverige.

Journalisten Emanuel Karlsten anser att SD-toppens uttalande går att tolka på två sätt – det ena värre än det andra.

– 1) KUL att Sverige numera är ett land där personer med utrikesfödda föräldrar så självklart är en del av vår kultur! 2) Spelar ingen roll vem du är - inte ens kulturminister! – ser du ut att vara utrikesfödd kan du närsomhelst reduceras till ”perser”.

LÄS MER: Stockholm rasar på viktig lista – från plats 72 till 188

Svarar på kritiken

Jessica Stegrud svarar på kritiken i ett nytt inlägg på X.

Hon anser att hennes uttalande misstolkats.

– Lika talande - för vår samtid - som innehållet i min föregående tweet, är alla kommentarer som följde. Ingen (såvitt jag sett) visade sig kapabel att läsa vad jag faktiskt skrev och sedan reflektera en sekund över det. Så låg är nivån och så stark är reflexen att bara kräka av sig, läxa upp eller vädra sina egna fördomar.

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs efter 131 år

Foto: Landstingshuset

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen