Kritik efter besked om dos 3 – Oklart när alla under 65 får vaccinet

2021 10 30

Efter beskedet om att alla ska få en tredje dos riktas det nu kritik mot Folkhälsomyndigheten som anses vara otydliga.

Kritiken handlar om i vilken takt alla som är under 65 år ska få dos 3 rapporterar Sveriges Radio.

Kräver framförhållning

 – Om man ska gå vidare och vaccinera snabbt då kommer det ställa stora krav på att regionerna har kapacitet att göra det och då behöver man komma in med ny kapacitet igen och det här kräver framförhållning. Ska man driva ett snabbt vaccinationsarbete då ställer det stora krav, framför Emma Spak chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner till SR.

Kamp mot klockan när effekten avtar

SKR känner oro över hur snabbt man ska kunna klara av att ge dos 3 till allmänheten och samtidigt stå det klart att vaccinets effekt avtar snabbare än vad forskarna hade hoppas på. Det kan bli en kamp mot klockan. Ett halvår efter andra dosen har vaccinets effekt minskat väsentligt.

Folkhälsomyndigheten vill fråga regionerna                                    

Folkhälsomyndigheten efterlyser samtal med de 21 regionerna för att diskutera i vilken takt regionerna tror att vaccineringen kan ta.

– Vi kommer släppa på det i en takt som regionerna hinner vaccinera av och där måste vi ha en dialog med regionerna hur fort det kan gå, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Slå näven i bordet och ge besked

SKR vill istället att Folkhälsomyndigheten ska slå näven i bordet och ge besked om hur snabbt myndigheten vill att det ska gå.

– I dag signalerar man att det beror på regionernas kapacitet. Men det vi säger att regionerna kommer rigga sin kapacitet utifrån de beslut som är fattade, säger Emma Spak till SR.

ANALYS

Rörigheten och de förvirrande turerna mellan staten i form av Folkhälsomyndigheten, de 21 regionerna och alla kommuner har varit påtaglig under hela pandemin. Det tycks inte finnas någon som kan ta på sig ledartröjan och peka med hela handen.

Fungerar vingligt

Å ena sidan är det en stor fördel att ha samtal och diskussioner så att alla får komma till tals. Men samtidigt har pandemin visat hur högra handen inte vet vad vänstra gör och hur man duckar problem genom att skylla ifrån sig på andra och låtsas på nationell nivå att saker och ting fungerar samtidigt som det är kaosartat på lokal och regional nivå som till exempel var fallet både med skyddsutrustning och testning i början av pandemin.

Foto: Folkhälsomyndigheten, YouTube

[yop_poll id="833"]

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen