Kritik efter besked om dos 3 – Oklart när alla under 65 får vaccinet

2021 10 30

Efter beskedet om att alla ska få en tredje dos riktas det nu kritik mot Folkhälsomyndigheten som anses vara otydliga.

Kritiken handlar om i vilken takt alla som är under 65 år ska få dos 3 rapporterar Sveriges Radio.

Kräver framförhållning

– Om man ska gå vidare och vaccinera snabbt då kommer det ställa stora krav på att regionerna har kapacitet att göra det och då behöver man komma in med ny kapacitet igen och det här kräver framförhållning. Ska man driva ett snabbt vaccinationsarbete då ställer det stora krav, framför Emma Spak chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner till SR.

Kamp mot klockan när effekten avtar

SKR känner oro över hur snabbt man ska kunna klara av att ge dos 3 till allmänheten och samtidigt stå det klart att vaccinets effekt avtar snabbare än vad forskarna hade hoppas på. Det kan bli en kamp mot klockan. Ett halvår efter andra dosen har vaccinets effekt minskat väsentligt.

Folkhälsomyndigheten vill fråga regionerna

Folkhälsomyndigheten efterlyser samtal med de 21 regionerna för att diskutera i vilken takt regionerna tror att vaccineringen kan ta.

– Vi kommer släppa på det i en takt som regionerna hinner vaccinera av och där måste vi ha en dialog med regionerna hur fort det kan gå, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Slå näven i bordet och ge besked

SKR vill istället att Folkhälsomyndigheten ska slå näven i bordet och ge besked om hur snabbt myndigheten vill att det ska gå.

– I dag signalerar man att det beror på regionernas kapacitet. Men det vi säger att regionerna kommer rigga sin kapacitet utifrån de beslut som är fattade, säger Emma Spak till SR.

ANALYS

Rörigheten och de förvirrande turerna mellan staten i form av Folkhälsomyndigheten, de 21 regionerna och alla kommuner har varit påtaglig under hela pandemin. Det tycks inte finnas någon som kan ta på sig ledartröjan och peka med hela handen.

Fungerar vingligt

Å ena sidan är det en stor fördel att ha samtal och diskussioner så att alla får komma till tals. Men samtidigt har pandemin visat hur högra handen inte vet vad vänstra gör och hur man duckar problem genom att skylla ifrån sig på andra och låtsas på nationell nivå att saker och ting fungerar samtidigt som det är kaosartat på lokal och regional nivå som till exempel var fallet både med skyddsutrustning och testning i början av pandemin.

Foto: Folkhälsomyndigheten, YouTube

[yop_poll id="833"]

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen