SVERIGE: Krisrådet blixtinkallas till möte

2022 10 11

Det rapporterar Expressen på tisdagsmorgonen.

Överbefälhavaren, rikspolischefen och chefen för Säkerhetspolisen är några av de ordinarie ledamöterna i rådet. Utöver nämnda aktörer har även Energimyndigheten och Livsmedelsverket kallats till rådet, uppger Expressen.

Mötet kommer att ske på torsdag. 

Informationen om mötets innehåll är knaper.

– Samverkan och ömsesidigt informationsutbyte om myndigheternas arbete och beredskap med anledning av omvärldsutvecklingen, skriver regeringen i kallelsen som Expressen tagit del av.

Två veckor efter sabotage

Kallelsen från regeringen kommer drygt två veckor efter de förmodade sabotagen på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.

Säkerhetspolisen har avslutat sin brottsplatsundersökning vid området och fastslagit att misstanken om grovt sabotage har stärkts.

– Vi kan konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon, som har medfört omfattande skador på gasledningarna. Brottsplatsundersökningen har stärkt misstankarna om grovt sabotage. Det har gjorts beslag på brottsplatsen och dessa ska nu undersökas. Det råder förundersökningssekretess och ärendet är mycket känsligt. Samarbetet mellan Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Försvarsmakten fungerar mycket bra. Det är en allvarlig händelse och det är ett styrkebesked att inblandade myndigheteter på bästa sätt fullgör sina respektive uppgifter, sa kammaråklagare Mats Ljungqvisti ett pressmeddelande.

Två gånger per år

Vanligtvis sammanträder rådet två gånger per år för allmän orientering om arbetet inom krisberedskapsområdet.

Men vid allvarliga händelser och kriser kan rådet sammankallas för informationsutbyte mellan Regeringskansliet och myndigheter.

Fakta Krishanteringsrådet

• Krishanteringsrådet inrättades av regeringen i december 2008 och leds av statsministerns statssekreterare.
• I rådet ingår normalt rikspolischefen, säkerhetspolischefen, överbefälhavaren samt generaldirektörerna för Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten.
• I rådet ingår även en landshövding som företräder länsstyrelserna. Dessutom medverkar företrädare för de berörda, myndighetsansvariga departementen.
• Statsministerns statssekreterare kan även adjungera andra ledamöter om behov finns.
• Källa: Regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen