Krisläge för Muharrem Demirok

2023 09 19

I drygt ett halvår har Muharrem Demirok varit partiledare för Centerpartiet.

Han tog över efter Annie Lööf i februari, men har inte lyckats lyfta vare sig partiet eller det egna förtroendet som partiledare.

Och på tisdagsmorgonen befästs krisen ytterligare, rapporterar Expressen.

Nu släppts nämligen statistiskt säkerställda siffror som visar att andelen väljare som har en negativ inställning till Muharrem Demirok ökar – efter att redan tidigare ha legat på mycket låga nivåer.

"En fråga måste ställas"

Enbart fyra procent av det undersökta väljarunderlaget uppger att man har ganska eller mycket stort förtroende för Centerledaren, visar den mätning som tidningen gjort tillsammans med Kantar Public.

52 procent svarar att man har litet eller mycket litet förtroende för samma partiledare – en ökning med fem procentenheter sedan juni.

Siffrorna är alarmerande för Centerpartiet och Muharrem Demirok, enligt Kantars opinionschef Toivo Sjörén.

– Hur länge man kan ha så lågt förtroende är en fråga som bör ställas, säger han till Expressen.

Långt efter partikollegorna

Förtroendesiffrorna bland de egna C-väljarna har visserligen fått en skjuts sedan försommaren – från 24 till 46 procent.

Men den siffran är långt efter övriga partiledare. Närmast är Johan Pehrson (L) och Per Bolund (MP) som ligger på 63 respektive 67 procent när det gäller förtroendet hos de egna partisympatörerna.

Det kan också jämföras med Magdalena Andersson (S) som toppar på 91 procent.

Under spärren

Även som parti ligger Centern pyrt till i opinionsmätningarna.

I en väljarbarometer från SVT/Kantar Public som presenterades för knappt två veckor sedan hamnar Centerpartiet under riksdagsspärren med sina 3,9 procent.

Det är en minskning med 0,4 procentenheter sedan den senaste mätningen för en månad sedan.

– Centerpartiet har ju ett tufft läge. De har en väldigt uttunnat profil är i stort sett inte starka i några frågor alls, sade Toivo Sjörén till SVT och pekade på att ett parti måste ha åtminstone en fråga där man utmärker sig för att kunna lyfta i opinionen.

I en mätning som Aftonbladet/Demoskop presenterade samma vecka låg Centerpartiet strax över spärren på 4,3 procent.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen från Expressen/Kantar Public i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med juni.

Siffrorna avser andelen väljare som uppgett att de har "ganska eller mycket stort förtroende" för partiledarna.

Magdalena Andersson 53 +1,0

Ulf Kristersson 33 +3,0

Jimmie Åkesson 26 +1,0

Nooshi Dadgostar 24 0,0

Ebba Busch 19 -2,0

Johan Pehrson 13 -1,0

Per Bolund 13 0,0

Märta Stenevi 13 +1,0

Muharrem Demirok 4 0,0

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen