03feb26

Krisen har börjat – Ryssland erkänner

2026 02 03

Ett sällsynt ryskt erkännande lanseras på tisdagen.

Det ryska forskningsinstitutet TsMAKP går ut med en sällsynt pessimistisk bedömning av läget i den ryska ekonomin.

Institutet – som grundades av den sittande ryske försvarsministern Andrej Belousov – fastslår att bankkrisen har börjat i Ryssland.

– Den systemiska bankkris som vårt system tidigare förutspått har nu officiellt inletts enligt formella kriterier, framhåller TsMAKP:s analytiker enligt nyhetssajten Harici.

Möter kraven 

Enligt institutets kriterier definieras en bankkris av när andelen problematiska tillgångar i banksystemet stiger över 10 procent. Den tröskeln har nu överstigits med råge.

– Andelen problematiska lån bland små och medelstora företag uppgår i genomsnitt till 19 procent, framhåller analytikerna.

Den oberoende tidningen Moscow Times rapporterar om samma sak. Enligt tidningen stöds forskningsinstitutets uppgifter av den ryska centralbankens egen statistik.

– Enligt centralbanken uppgick problematiska företagslån i slutet av oktober till 10,4 biljoner rubel, vilket motsvarar cirka 11,2 procent av den totala lånestocken, rapporterar tidningen.

Krisläge nära för hela ekonomin

Utöver bankkrisen pressas den ryska ekonomin av andra faktorer.

TsMAKP:s varningssystem indikerar att den ryska ekonomin är på väg in i en recession – ett ekonomiskt tillstånd där tillväxten minskar, arbetslösheten går upp och levnadskostnaderna ökar mer än löneökningarna.

– Under de senaste fem månaderna, och i en ökad takt för varje månad, har systemet förutspått att en ekonomisk recession kommer att inträffa, framhåller TsMAKP:s analytiker.

LÄS MER: Putin anklagas för brutal plan – ”Väntat till rätt tidpunkt” 

Tvingas till nödåtgärd

Med anledning av den svåra ekonomiska situationen har Kreml börjat sälja av sina guldreserver.

Ett tydligt tecken på kris, uppger Trygve Smidt, forskare vid norska Kirgsskolen.

– Det gör man inte förrän det är en fullständig kris, säger han till Dagbladet.

LÄS OCKSÅ: Lavrov: Finland är förlorat för all framtid

Foto: A. Dadiov 

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen