SVENSKA FÖRSVARET: Krisen fortsätter för flygvapnet

2022 11 11

Efter ett återinfört pensionsavtal har bara tre piloter, som tidigare varit tjänstlediga, återvänt till jobbet. En majoritet – 30 piloter – är fortsatt tjänstlediga.

Stridspiloterna uppges fortfarande vara missnöjda med löner och arbetsvillkor, erfar SVT Nyheter.

– Det är allvarligt. Risken finns att vi kommer in i en ond spiral. Att arbetsbelastningen blir för hög för de piloter som finns kvar inom Försvarsmakten och kanske att fler slutar på grund av det, säger Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet, till SVT Nyheter.

”Borde agerat tidigare”

Carl-Johan Edström, flygvapenchef Försvarsmakten, är självkritisk. Sverige befinner sig i en känslig period – försvaret ska rustas upp och en Natoansökan ska godkännas.

– Det är en allvarlig situation. Vi är väldigt självkritiska och borde ha agerat tidigare, säger han till SVT.

Flygvapenchefen betonar att Försvarsmakten arbetar intensivt tillsammans med arbetsgivarorganisationer för att fatta nya beslut och hitta lösningar för att få tillbaka stridspiloterna.

– Det är en svår situation vi befinner oss i men de är fortfarande krigsplacerade i vår organisation så vårt arbete just nu är att titta framåt för att på bästa möjliga sätt få tillbaka alla piloter eller så många som möjligt och jag vet att svenska flygvapnet är ett väldigt starkt flygvapen som kommer att tillföra Nato mycket styrka.

Ändrat avtal

Som en följd av ett stort internt missnöje ändrades pensionsavtalet för stridspiloter födda 1988 och senare. Det nya avtalet trädde i kraft i september. Pensionsåldern höjdes från 55 till 67 år.

– Beslutet innebär att piloter inom gruppen efter 25 flygtjänstår får motsvarande villkor som piloter födda 1987 och tidigare, framhöll Arbetsgivarverket.

Anna Falck, Arbetsgivarverkets förhandlingschef, beskrev det nya avtalet som en ”lösning”.

– Jag är glad att vi i dialog med Försvarsmakten i en akut situation för en avgränsad grupp, snabbt kunnat finna en lösning som omhändertar frågan och stärker Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt, sa hon i ett pressmeddelande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen