Krisdrag från Viaplay – räknar med besvikna kunder

2024 03 27

Krisbeskeden för Viaplay har avlöst varandra det senaste året.

Streamingjätten blöder ekonomiskt och har genomfört flera sparåtgärder.

Nu tvingas Viaplay till ännu ett krisdrag.

Streamingtjänsten kommer inte längre att visa samtliga matcher i den engelska toppligan i fotboll, Premier League.

Tio procent av matcherna kommer att säljas till konkurrenten Amazon Prime, rapporterar Aftonbladet.

– Vi  har gjort en övergripande bedömning att det är rätt väg att gå för oss. Vi är alltid öppna för partnerskap som ger oss den bästa avkastningen på våra investeringar.

Det säger Christian Albeck, tillförordnad vd för Viaplay Group Sverige, till tidningen.

Fyra år

Avtalet mellan Viaplay och Amazon Prime gäller i fyra år.  Det innefattar alla matcher som börjar klockan 13.30 på lördagar.

Abonnenter, som betalar 699 kronor i månaden för att följa Premier League, kommer därmed inte kunna ta del av samtliga matcher från sitt favoritlag på Viaplay.

Christian Albeck förstår att många är besvikna.

– Vi har full förståelse för det, men vårt övergripande starka sportutbud förändras inte i stort. Vi kommer som sagt fortsatt att visa 90 procent av alla livematcher exklusivt på Viaplay, säger han.

Kan höja igen

I slutet av 2023 höjde Viaplay priset på sitt största sportpaket – där Premier League ingår – från 549 kronor till 699 kronor i månaden.

Albeck vill inte kommentera om Viaplays sportpaket kommer bli ännu dyrare i framtiden.

Tufft år

Viaplay uppvisade röda siffror under 2023.

Slutresultatet efter skatt för hela fjolåret landade på minus 9,757 miljarder svenska kronor, enligt Viaplays senaste kvartalsrapport.

– Som jämförelse hade Viaplay en vinst på 323 miljoner 2022, konstaterar E24, Norges största affärstidning.

Under fjolårets tre sista månader backade streamingjätten med  2,881 miljarder svenska kronor.

Det har tidigare konstaterats att Viaplay även missat det uttalade målet på 6,6-6,7 miljoner abonnenter.

Foto: Viaplay Group

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen