Krisbesked från Telia

2024 09 04

Telia genomför ett omfattande förändringsprogram.

Telekomjätten måste spara minst 2,6 miljarder kronor om året.

Som en direkt följd väntas tusentals anställda bli av med jobbet.

– Med förbehåll för fackliga förhandlingar avser Telia att minska sin personalstyrka med 3 000 positioner under 2024, vilket påverkar alla enheter inom Telia, med proportionellt större påverkan på koncern- och gemensamma funktioner och proportionellt mindre påverkan på landsenheter, bekräftar Telia i ett uttalande.

"Tufft beslut"

Enligt Telia handlar förändringsprogrammet om att förenkla verksamheten genom att implementera en ny verksamhetsmodell med strömlinjeformade processer och förbättrade arbetssätt.

Man talar om en mer kundfokuserad organisation.

– Det här är ett tufft beslut, men ett som är nödvändigt för att säkerställa Telias långsiktiga framgångar. Tillsammans med styrelsen och min ledningsgrupp är vi inställda på att ta bort hinder för exekvering och att minska lager av komplexitet i organisationen så att vi bättre kan betjäna våra kunder, säger Patrik Hofbauer, Telai Companys vd och koncernchef.

Han tillägger:

– Jag ser framför mig att förändringsprogrammet inte bara kommer att resultera i ett bolag som är enklare och snabbare i beslutsfattande och kommersiellt genomförande, utan också hjälpa oss att växa vår verksamhet och generera tillräckligt med kassaflöde så att vi kan göra nödvändiga investeringar och täcka vår utdelning, då vi står fast vid vår utdelningspolicy.

– Medan vi kommer att stödja de kollegor som så småningom kommer att lämna Telia, kommer vi också att göra det här bolaget till en bättre arbetsplats för de medarbetare som fortsätter att arbeta här.

1 400 av dem i Sverige

Det nya programmet väntas resultera i omstruktureringskostnader om cirka 1,4 miljarder kronor under andra halvåret 2024.

Totalt förväntar sig Telia årliga besparingar på minst 2,6 miljarder kronor.

– Samtliga planerade förändringar är föremål för sedvanliga fackförhandlingar och Telia kommer att tillhandahålla mer information om de tilltänkta personalminskningarna så snart de fackliga förhandlingarna är avslutade, informerar Telia.

Av Telias totalt 19 370 anställda finns omkring 8 500 av dem i Sverige, varav 1 400 förväntas behöva gå vid årsskiftet.

Foto: Telia

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen