Krisbesked från Telia

2024 09 04

Telia genomför ett omfattande förändringsprogram.

Telekomjätten måste spara minst 2,6 miljarder kronor om året.

Som en direkt följd väntas tusentals anställda bli av med jobbet.

Med förbehåll för fackliga förhandlingar avser Telia att minska sin personalstyrka med 3 000 positioner under 2024, vilket påverkar alla enheter inom Telia, med proportionellt större påverkan på koncern- och gemensamma funktioner och proportionellt mindre påverkan på landsenheter, bekräftar Telia i ett uttalande.

"Tufft beslut"

Enligt Telia handlar förändringsprogrammet om att förenkla verksamheten genom att implementera en ny verksamhetsmodell med strömlinjeformade processer och förbättrade arbetssätt.

Man talar om en mer kundfokuserad organisation.

– Det här är ett tufft beslut, men ett som är nödvändigt för att säkerställa Telias långsiktiga framgångar. Tillsammans med styrelsen och min ledningsgrupp är vi inställda på att ta bort hinder för exekvering och att minska lager av komplexitet i organisationen så att vi bättre kan betjäna våra kunder, säger Patrik Hofbauer, Telai Companys vd och koncernchef.

Han tillägger:

– Jag ser framför mig att förändringsprogrammet inte bara kommer att resultera i ett bolag som är enklare och snabbare i beslutsfattande och kommersiellt genomförande, utan också hjälpa oss att växa vår verksamhet och generera tillräckligt med kassaflöde så att vi kan göra nödvändiga investeringar och täcka vår utdelning, då vi står fast vid vår utdelningspolicy. 

– Medan vi kommer att stödja de kollegor som så småningom kommer att lämna Telia, kommer vi också att göra det här bolaget till en bättre arbetsplats för de medarbetare som fortsätter att arbeta här.

1 400 av dem i Sverige

Det nya programmet väntas resultera i omstruktureringskostnader om cirka 1,4 miljarder kronor under andra halvåret 2024.

Totalt förväntar sig Telia årliga besparingar på minst 2,6 miljarder kronor.

– Samtliga planerade förändringar är föremål för sedvanliga fackförhandlingar och Telia kommer att tillhandahålla mer information om de tilltänkta personalminskningarna så snart de fackliga förhandlingarna är avslutade, informerar Telia.

Av Telias totalt 19 370 anställda finns omkring 8 500 av dem i Sverige, varav 1 400 förväntas behöva gå vid årsskiftet.

Foto: Telia

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen