Krisbesked från Kungahuset

2023 12 06

Kungahuset har hamnat i en prekär situation och tvingas vidta kraftiga åtgärder.

Det är inte bara Sveriges företag och privathushåll som lider av den ekonomiska krisen.

Nu tvingas även Hovet att göra om verksamheten rejält för att klara av ett ansträngt finansiellt läge, rapporterar Svenska Dagbladet.

Totalt måste kungahuset hitta sätt att spara uppemot 25 miljoner kronor, enligt riksmarskalken Fredrik Wersäll.

Det är en mycket svår utmaning, då anslaget i sig ligger på 170 miljoner.

Förklaringen till de kraftiga nedskärningarna är att man, likt annan statlig verksamhet, inte har den anslagsutveckling som behövs för att klara av kostnadsutvecklingen.

Trots ökad budget

Krisbeskedet kommer nästan exakt ett år efter att regeringen bekräftade en utökad budget på 18,7 miljoner kronor för Hovet.

Ett beslut som fattades utan någon större diskussion, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Apanaget går inte till kungahuset på det sättet utan till det som de ska göra och representerar. Det finns ett stöd från svenska folket att fira detta, sade Svantesson vid tillfället till Aftonbladet och syftade på att kungen i år firade 50 år på tronen.

"Beklagar djupt"

Besparingarna kommer att märkas på flera sätt i den kungliga verksamheten, inte bara för personerna inom kungahuset utan även svenska folket.

Exempelvis ska ett flertal slott – som tidigare stått öppna för besök– nu att stängas.

– Det kungliga kulturarvet kommer inte att vara lika tillgängligt för allmänheten nästa år, och det beklagar vi djupt, säger Fredrik Wersäll till SvD.

Hovet tvingas även dra ned på underhållet av kulturarvsföremål, men det som kanske framför allt försvinner i stor utsträckning är allt resande som görs inom avdelningen.

– Vi kommer att ompröva resor och sådant på ett sätt som vi inte gjort tidigare, säger Fredrik Wersäll.

Har 200 anställda

Hovet kallas den avdelning vars anställda jobbar åt Kungafamiljen.

Deras uppdrag är att visa och berätta om “allt som har med Kungen att göra”, skriver Kungahuset på sin hemsida.

Fler än 200 personer är fast anställda vid Hovet, som i sig är uppdelad i mindre avdelningar.

– Dessutom arbetar extra personal på middagar, i parker och med att visa slotten under sommaren, framhåller Kungahuset.

Vill låna 70 miljoner

Det är dock inte bara Hovet som är i behov av pengar.

I våras bad kung Carl XVI Gustaf regeringen om att låna 70 miljoner kronor i krediter från Riksgälden.

Som skäl kommunicerades att kungen planerade omfattande investeringar i närtid.

Renoveringsarbetet kommer att drabba den Kungliga Djurgårdsförvaltningens kassa – krediterna behövs för att bibehålla förvaltningens likviditet, framhöll slottsfogden Magnus Andersson och ståthållaren Staffan Larsson enligt Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

2025 10 16

Ulf Kristersson ger ett oväntat besked om införande av euro i Sverige.

2003 hölls en folkomröstning om införande av euron i Sverige.

55,91 procent av svenska folket röstade nej till att införa den nya valutan.

Men statsminister Ulf Kristersson (M) vill nu ta upp frågan igen.

Plötsligt besked om euron

Ulf Kristersson öppnar för att utreda ett införande av euron i Sverige, rapporterar SvD.

Statsministern vill ta upp eurodebatten igen, enligt tidningen.

Moderaternas arbetsstämma ska också fatta ett beslut om hur en ny utredning om införandet av euron ska se ut.

– Vi har aldrig bytt ståndpunkt. Vi är i grunden för ett svenskt euro-medlemskap, säger Ulf Kristersson till tidningen.

Han understryker emellertid att han och partiet respekterar folkomröstningens resultat.

Samtidigt menar man att mycket har förändrats i Europa sedan 2003.

LÄS OCKSÅ: Stupar efter 35 år - tung konkurs i byggbranschen

Vill få igång debatten

Ulf Kristersson vill inte i direkt mening prata om ett införande av euron.

Statsministern har heller inga planer på en ny folkomröstning.

Han framhåller dock att han vill få igång debatten igen, och utesluter inte att frågan kan utredas under nästa mandatperiod.

– Jag har inga planer på någon ny folkomröstning, men det vore konstigt om inte just den fråga som diskuteras i hela övriga Europa diskuteras också i Sverige, säger Ulf Kristersson till tidningen.

Förutspådde euro redan i år

Frågan om euron har börjat dyka upp igen i den svenska debatten.

I våras gick Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson ut med en oväntad spådom om euron.

Nilsson hävdade att euron kan införas i Sverige – redan i år, 2025.

Skälet var att han såg framför sig att USA skulle sätta Sverige under hård press med Trumps tullpolitik. Då skulle Sverige ställas inför ett val, menade Nilsson.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, sade PM Nilsson till Expressen.

Den spådomen ser inte ut att slå in, men klart är att frågan om att införa euron i Sverige åter har börjat smyga sig in i den svenska debatten igen.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp I Boran

Text: Redaktionen


16okt2025

Netflix slår rekord – här är abonnemanget som rusar

2025 10 16

Fler svenskar än någonsin tidigare använder sig av streamingtjänster.

I snitt tittar svenskarna 95 minuter om dagen på streamingtjänster.

SVT Play är den tjänst som flest använder, vilket hela 71 procent uppger att man gör.

Med sedan förra året har SVT Play tappat tio procent i popularitet.

Även TV4 Play, som ligger tvåa, har minskat.

Netflix ökar däremot med åtta procent och närmar sig toppen.

Hela 59 procent använder streamingtjänsten, enligt årets Streamingbarometer från Tv.nu.

En abonnemangstyp ökar kraftigt 

Bland svenskar som är yngre än 45 år har Netflix redan gått om SVT Play.

Och rekordmånga väljer abonnemang med reklam, för att hålla nere kostnaden.

– Tittarna vill ha bredare utbud utan att spräcka budgeten. Reklamabonnemang och flexibla paket gör det möjligt att bära fler tjänster parallellt, säger Helen Orselius som är vd på Tv.nu, i ett uttalande.

Över hälften

I år har hela 54 procent av den svenska befolkningen minst en reklamfinansierad tjänst.

Det är en kraftig ökning.

Också snittet för antalet reklamabonnemang per person har mer än fördubblats.

Läs också: Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

Sport upplevs som dyrt

Sportutbudet ökar också men det höga priset uppges bromsa tillväxten.

Hela 60 procent anser att höga priser är ett hinder.

25 procent uppger att de aldrig tittar på sport.

– Med stöd av vår stora användarbas kan vi ge branschen unika insikter om svenskarnas streamingvanor. Vi delar gärna kunskapen med andra aktörer för att förbättra streamingmarknaden – från discovery till innehåll och paketering, säger marknadschef Johanna Cervin.

Fakta ur Streamingbarometern 2025

- Daglig tittartid: 95 minuter

- Snitt antal streamingtjänster per hushåll: 3,9

- 58 procent har fyra eller fler streamingtjänster

- Smart-TV dominerar som streamingenhet (84 %). Mobilen växer bland yngre (44 %)

- Krim är den mest uppskattade genren i alla åldrar.

Källa: Streamingbarometern

Läs också: Svensk läsk ifrågasätts – bryter löfte till kunderna

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen