Krisbesked från Kungahuset

2023 12 06

Kungahuset har hamnat i en prekär situation och tvingas vidta kraftiga åtgärder.

Det är inte bara Sveriges företag och privathushåll som lider av den ekonomiska krisen.

Nu tvingas även Hovet att göra om verksamheten rejält för att klara av ett ansträngt finansiellt läge, rapporterar Svenska Dagbladet.

Totalt måste kungahuset hitta sätt att spara uppemot 25 miljoner kronor, enligt riksmarskalken Fredrik Wersäll.

Det är en mycket svår utmaning, då anslaget i sig ligger på 170 miljoner.

Förklaringen till de kraftiga nedskärningarna är att man, likt annan statlig verksamhet, inte har den anslagsutveckling som behövs för att klara av kostnadsutvecklingen.

Trots ökad budget

Krisbeskedet kommer nästan exakt ett år efter att regeringen bekräftade en utökad budget på 18,7 miljoner kronor för Hovet.

Ett beslut som fattades utan någon större diskussion, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Apanaget går inte till kungahuset på det sättet utan till det som de ska göra och representerar. Det finns ett stöd från svenska folket att fira detta, sade Svantesson vid tillfället till Aftonbladet och syftade på att kungen i år firade 50 år på tronen.

"Beklagar djupt"

Besparingarna kommer att märkas på flera sätt i den kungliga verksamheten, inte bara för personerna inom kungahuset utan även svenska folket.

Exempelvis ska ett flertal slott – som tidigare stått öppna för besök– nu att stängas.

– Det kungliga kulturarvet kommer inte att vara lika tillgängligt för allmänheten nästa år, och det beklagar vi djupt, säger Fredrik Wersäll till SvD.

Hovet tvingas även dra ned på underhållet av kulturarvsföremål, men det som kanske framför allt försvinner i stor utsträckning är allt resande som görs inom avdelningen.

– Vi kommer att ompröva resor och sådant på ett sätt som vi inte gjort tidigare, säger Fredrik Wersäll.

Har 200 anställda

Hovet kallas den avdelning vars anställda jobbar åt Kungafamiljen.

Deras uppdrag är att visa och berätta om “allt som har med Kungen att göra”, skriver Kungahuset på sin hemsida.

Fler än 200 personer är fast anställda vid Hovet, som i sig är uppdelad i mindre avdelningar.

– Dessutom arbetar extra personal på middagar, i parker och med att visa slotten under sommaren, framhåller Kungahuset.

Vill låna 70 miljoner

Det är dock inte bara Hovet som är i behov av pengar.

I våras bad kung Carl XVI Gustaf regeringen om att låna 70 miljoner kronor i krediter från Riksgälden.

Som skäl kommunicerades att kungen planerade omfattande investeringar i närtid.

– Renoveringsarbetet kommer att drabba den Kungliga Djurgårdsförvaltningens kassa – krediterna behövs för att bibehålla förvaltningens likviditet, framhöll slottsfogden Magnus Andersson och ståthållaren Staffan Larsson enligt Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen