4 juni 2026

Krisbesked från Kungahuset

2023 12 06

Kungahuset har hamnat i en prekär situation och tvingas vidta kraftiga åtgärder.

Det är inte bara Sveriges företag och privathushåll som lider av den ekonomiska krisen.

Nu tvingas även Hovet att göra om verksamheten rejält för att klara av ett ansträngt finansiellt läge, rapporterar Svenska Dagbladet.

Totalt måste kungahuset hitta sätt att spara uppemot 25 miljoner kronor, enligt riksmarskalken Fredrik Wersäll.

Det är en mycket svår utmaning, då anslaget i sig ligger på 170 miljoner.

Förklaringen till de kraftiga nedskärningarna är att man, likt annan statlig verksamhet, inte har den anslagsutveckling som behövs för att klara av kostnadsutvecklingen.

Trots ökad budget

Krisbeskedet kommer nästan exakt ett år efter att regeringen bekräftade en utökad budget på 18,7 miljoner kronor för Hovet.

Ett beslut som fattades utan någon större diskussion, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Apanaget går inte till kungahuset på det sättet utan till det som de ska göra och representerar. Det finns ett stöd från svenska folket att fira detta, sade Svantesson vid tillfället till Aftonbladet och syftade på att kungen i år firade 50 år på tronen.

"Beklagar djupt"

Besparingarna kommer att märkas på flera sätt i den kungliga verksamheten, inte bara för personerna inom kungahuset utan även svenska folket.

Exempelvis ska ett flertal slott – som tidigare stått öppna för besök– nu att stängas.

– Det kungliga kulturarvet kommer inte att vara lika tillgängligt för allmänheten nästa år, och det beklagar vi djupt, säger Fredrik Wersäll till SvD.

Hovet tvingas även dra ned på underhållet av kulturarvsföremål, men det som kanske framför allt försvinner i stor utsträckning är allt resande som görs inom avdelningen.

– Vi kommer att ompröva resor och sådant på ett sätt som vi inte gjort tidigare, säger Fredrik Wersäll.

Har 200 anställda

Hovet kallas den avdelning vars anställda jobbar åt Kungafamiljen.

Deras uppdrag är att visa och berätta om “allt som har med Kungen att göra”, skriver Kungahuset på sin hemsida.

Fler än 200 personer är fast anställda vid Hovet, som i sig är uppdelad i mindre avdelningar.

– Dessutom arbetar extra personal på middagar, i parker och med att visa slotten under sommaren, framhåller Kungahuset.

Vill låna 70 miljoner

Det är dock inte bara Hovet som är i behov av pengar.

I våras bad kung Carl XVI Gustaf regeringen om att låna 70 miljoner kronor i krediter från Riksgälden.

Som skäl kommunicerades att kungen planerade omfattande investeringar i närtid.

Renoveringsarbetet kommer att drabba den Kungliga Djurgårdsförvaltningens kassa – krediterna behövs för att bibehålla förvaltningens likviditet, framhöll slottsfogden Magnus Andersson och ståthållaren Staffan Larsson enligt Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen