Krisbesked från Kungahuset

2023 12 06

Det är inte bara Sveriges företag och privathushåll som lider av den ekonomiska krisen.

Nu tvingas även Hovet att göra om verksamheten rejält för att klara av ett ansträngt finansiellt läge, rapporterar Svenska Dagbladet.

Totalt måste kungahuset hitta sätt att spara uppemot 25 miljoner kronor, enligt riksmarskalken Fredrik Wersäll.

Det är en mycket svår utmaning, då anslaget i sig ligger på 170 miljoner.

Förklaringen till de kraftiga nedskärningarna är att man, likt annan statlig verksamhet, inte har den anslagsutveckling som behövs för att klara av kostnadsutvecklingen.

Trots ökad budget

Krisbeskedet kommer nästan exakt ett år efter att regeringen bekräftade en utökad budget på 18,7 miljoner kronor för Hovet.

Ett beslut som fattades utan någon större diskussion, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Apanaget går inte till kungahuset på det sättet utan till det som de ska göra och representerar. Det finns ett stöd från svenska folket att fira detta, sade Svantesson vid tillfället till Aftonbladet och syftade på att kungen i år firade 50 år på tronen.

"Beklagar djupt"

Besparingarna kommer att märkas på flera sätt i den kungliga verksamheten, inte bara för personerna inom kungahuset utan även svenska folket.

Exempelvis ska ett flertal slott – som tidigare stått öppna för besök– nu att stängas.

– Det kungliga kulturarvet kommer inte att vara lika tillgängligt för allmänheten nästa år, och det beklagar vi djupt, säger Fredrik Wersäll till SvD.

Hovet tvingas även dra ned på underhållet av kulturarvsföremål, men det som kanske framför allt försvinner i stor utsträckning är allt resande som görs inom avdelningen.

– Vi kommer att ompröva resor och sådant på ett sätt som vi inte gjort tidigare, säger Fredrik Wersäll.

Har 200 anställda

Hovet kallas den avdelning vars anställda jobbar åt Kungafamiljen.

Deras uppdrag är att visa och berätta om “allt som har med Kungen att göra”, skriver Kungahuset på sin hemsida.

Fler än 200 personer är fast anställda vid Hovet, som i sig är uppdelad i mindre avdelningar.

– Dessutom arbetar extra personal på middagar, i parker och med att visa slotten under sommaren, framhåller Kungahuset.

Vill låna 70 miljoner

Det är dock inte bara Hovet som är i behov av pengar.

I våras bad kung Carl XVI Gustaf regeringen om att låna 70 miljoner kronor i krediter från Riksgälden.

Som skäl kommunicerades att kungen planerade omfattande investeringar i närtid.

– Renoveringsarbetet kommer att drabba den Kungliga Djurgårdsförvaltningens kassa – krediterna behövs för att bibehålla förvaltningens likviditet, framhöll slottsfogden Magnus Andersson och ståthållaren Staffan Larsson enligt Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen