Krisbesked från Ericsson – stor påverkan för Sverige

2024 03 25

Ericsson är en av världens största leverantörer av utrustning till nätverk för mobil kommunikation.

Men fjolåret och början av 2024 har varit tufft för teknikjätten.

Nu tvingas företaget dra ner på personalstyrkan i Sverige.

Hela 1 200 personer kommer varslas i Sverige.

Det meddelar Ericsson på måndagen.

– Som tidigare meddelat förväntar sig Ericsson en utmanande mobilnätsmarknad 2024 med fortsatt minskade volymer i och med att kunder förblir försiktiga. Ericsson meddelar i dag en föreslagen personalminskning i Sverige för att möta de minskade volymerna, framhåller företaget i ett uttalande.

1 200 personer

Utöver personalminskningen ska Ericsson även sänka kostnaderna inom flera områden.

Företaget ska bland annat dra ner på antal konsulter, strömlinjeformade processer och kontor.

Samtidigt framhåller Ericsson att man kommer tillämpa en strategi för att nå högre tillväxt och för att "nå de långsiktiga målen genom ledarskap inom mobilnät och att expandera på företagsmarknaden”.

–  Åtgärden är en del av existerande globala initiativ för att minska kostnaderna samtidigt som Ericsson bibehåller investeringar som är viktiga för företagets teknikledarskap. Åtgärder för att öka operativ effektivitet kommer att fortsätta under 2024 men kommer inte att meddelas separat, uppger företaget.

Fakta Ericsson

- En av världens största leverantörer av informations- och kommunikationsteknologi till mobilnätsoperatörer, myndigheter och företagskunder

- Företagets erbjudande sträcker sig över områdena Networks, Cloud Software och Services, Enterprise Wireless Solutions, Global Communications Platform, samt Technologies och New Businesses.

- Huvudkontor i Stockholm, Sverige. 

- Ericsson har möjliggjort för miljarder människor världen över att ta del av nyttan med telefoni och mobilt bredband.

- Ericssons aktier är noterade på börserna Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.

Källa: Ericsson

Foto: Ericsson 

Text: Redaktionen 

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen